Vetenskapsrådet
"Det gåtfulla är det mest upphöjda vi kan hoppas få erfara. Det är källan till all sann konst och vetenskap."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2011 Nr 3

Rachel Muheim är en av forskarna som fått projektbidrag för unga forskare. (Foto: Ryan Kayhart)

Rachel kan fortsätta studera fåglarnas magnetkompass

Rachel Muheim under fältarbete vid Ontariosjön. I handen håller hon en karolinaspett. (Foto: Ryan Kayhart)

Rödhaken lär oss mer om hur fåglar orienterar efter magnetfält. (Foto: Jens B. Bruun)

Lundaforskaren Rachel Muheim är en av dem som får projektbidrag för forskare i början av karriären.
Hon får 4,8 miljoner kronor under fyra år för att öka kunskaperna om hur fåglar orienterar sig efter jordens magnetfält.
Rachel Muheim är en av fem som får 1,2 miljoner per år i fyra år, det högsta belopp som delas ut i projektbidrag för unga forskare.

– Det är mycket glädjande. Det betyder att jag kan fortsätta forska. Det var optimalt att få det just nu, säger Rachel Muheim.

Rätt tid

Bidraget kan sökas av dem som har disputerat för maximalt sju år sedan. Rachel Muheim disputerade i februari 2004 vid Lunds universitet, med en avhandling om hur flyttfåglar orienterar sig efter jordens magnetfält. Därefter var hon postdoktor vid Virginia Tech i USA i fyra år.

År 2008 kom hon tillbaka och fick en forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet som räcker fram till mitten av nästa år. Men fram till förra veckan visste inte Rachel Muheim vad hon skulle göra efter det.

– Jag har varit orolig för hur det skulle gå med min karriär i fortsättningen och funderat över om jag skulle kunna stanna kvar eller om jag skulle flytta utomlands. Det är underbart att den frågan nu är löst. Stödet betyder allt i detta skede av karriären.

Magnetkompassen

Projektet som nu får stöd heter "Beteendemässiga och fysiologiska mekanismer för fåglars magnetkompassorientering och seende av polariserat ljus".

– Jag ska ta reda på mer om hur fåglar upptäcker magnetfältet genom att studera både tamfåglar som zebrafink och flyttfåglar som rödhake och trädgårdssångare. Det finns teorier om de fysiologiska mekanismerna bakom, men det är inte helt klarlagt vilka de är.

Zebrafinkarna ska hon studera genom att de letar efter mat i ett magnetfält som skapas av magnetspolar som man vrider i olika riktningar.

Ljusets betydelse

Det polariserade ljuset har också betydelse för djur för att orientera sig. Det räcker att de bara ser en liten bit blå himmel, för att de ska veta var solen är.

Forskarna vet sedan länge att det finns specialiserade fotoreceptorer för polariserat ljus i ögonen hos insekter, men hur ryggradsdjur såsom fåglar upptacker det är fortfarande oklart.

– Det finns indikationer på att inte bara receptorerna för polariserat ljus, men också magnetkompassen sitter i ögat hos fåglar, säger Rachel Muheim.

Detta ska hon undersöka genom fältstudier, som görs vid Stensoffa ekologiska fältstation utanför Lund. Där finns experimenthus med magnetspolar som kan användas för att testa flyttfåglars beteende.

Viktiga receptorer i ögat

Fåglarna fångas vid Falsterbo fågelstation under flyttningssäsongen och hålls i fångenskap i några veckor innan de släpps ut så att de kan fortsätta sin flytt.

De sätts i så kallade orienteringstrattar under en timme på kvällen och forskarna kan se i vilken riktning de vill flytta, genom att studera de avtryck som deras klor lämnar på trattarnas insida.

Forskarna kan vrida magnetfältet för att ser om fåglarnas flyttriktning ändras. De testar också vad som händer under olika ljusförhållanden. I blått eller grönt ljus klarar fåglarna att orientera med magentkompassen, i rött ljus blir de däremot desorienterade och ändrar beteende.

– Resultaten hjälper oss att förstå vilka receptorer i ögat som är involverade för att upptäcka magnetfältet genom att dessa är känsliga för ljus av olika våglängder, säger Rachel Muheim.

Namn: Rachel Muheim.
Yrke: Forskarassistent i biologi vid Lunds universitet.
Ålder: 41 år.
Familj: Berner Sennenhund Dino, 6 månader gammal.
Bor: Torna Hällestad.
Intressen: Fågelskådning, resa.
Övrigt: Född och uppväxt i Schweiz.

Siv Engelmark

Datum: 2011-11-07
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.