Vetenskapsrådet
"Det gåtfulla är det mest upphöjda vi kan hoppas få erfara. Det är källan till all sann konst och vetenskap."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2011 Nr 3

Jens Nielsen får 6,35 miljoner kronor till projektet "Förändring av jästs Acetyl CoA-metabolism". (Foto:Jan-Olov Yxell)

Jens Nielsen i labbet på Chalmers. (Foto: Jan-Olov Yxell)

Han skapar framtidens cellfabriker

Jästcellerna som odlas i kolonnerna är framtidens cellfabriker. (Foto: Jan-Olov Yxell)

Professor Jens Nielsen vid Chalmers kammade hem det största projektbidraget i årets utlysning. Han får 6,35 miljoner fördelat på fyra år till ett projekt som går ut på att modifiera enzymer i jäst. Syftet är att använda jästcellerna som små kemifabriker.
– Det är roligt och prestigefyllt att få projektbidrag från Vetenskapsrådet, och basalt för min forskning, säger Jens Nielsen.

"Förändring av jästs acetyl-CoA-metabolism" är namnet på projektet som nu får stöd.

Forskarna är intresserade av en speciell metabolit, acetyl-CoA, som är involverat i en rad reaktioner i cellernas ämnesomsättning. Ämnet bildas bland annat när glukos bryts ned i våra celler i ett reaktionssteg som katalyseras av ett speciellt enzym, pyruvat dehydrogenas.

Vanligt enzym

Detta enzym finns hos oss och även i encelliga organismer som bakterier och arkéer. Hos jästcellen finns det dock naturligt bara i dess mitokondrier och där är det inte åtkomligt. Forskarna vill därför modifiera jästcellerna genom att tillföra nya gener, så att enzymet också bildas i cytosolen, vätskan i cellens inre, där det är mer lättillgängligt.

Med hjälp av detta enzym vill forskarna få jästcellen att producera Acetyl Coenzym A. Det kan sedan användas som utgångsämne för att bilda andra kemiska föreningar, till exempel sådana som kan ingå i biobränslen.

– Det finns en rad intressanta föreningar man kan göra.

Kan redan göra biodiesel

Målet med projektet är att ta fram en så kallad plattform, som forskarna sedan kan använda för att bilda flera olika slags produkter i jäst.

Förra våren fick Jens Nielsen ett stort stöd från ERC, ett så kallat Advanced Grant, för att utveckla matematiska modeller för att bättre kunna designa jäst som cellfabriker. I det projektet har forskarna bland annat utvecklat nya fermenteringsmetoder och modellerat jästens metabolism.

– Vi har utvecklat en rad tekniker som vi kan använda i detta projekt, säger han.

En viss koppling finns också till projektet "Framtiden cellfabriker", som drivs av Danmarks tekniska universitet och där Chalmers tillsammans med KTH finns med som svenska satelliter för att bidra med kunskap om hur jästcellfabriker kan utvecklas.

Chalmersforskarna har redan lyckats ta fram små mängder biodiesel med hjälp av jäst och de arbetar med att förbättra produktionen ytterligare.

Namn: Jens Nielsen.
Yrke: Professor i systembiologi vid Chalmers tekniska högskola.
Ålder: 48 år.
Familj: Fru och tre barn.
Bor: Göteborg.
Intressen: Segling och historia.

Siv Engelmark

Datum: 2011-11-07
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.