Vetenskapsrådet
"Upptäckter är resultatet av planmässigt famlande."
- Karl Friedrich Gauss
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2011 Nr 1

"Bra forskning är nyttig forskning"

Mille Millnert tror på nyfikenhetsstyrd forskning. (Foto: Linköpings universitet)

Mille Millnert tror på nyfikenhetsstyrd forskning. (Foto: Linköpings universitet)

Den första februari började Mille Millnert som Vetenskapsrådets generaldirektör. Han ser fram emot att nu ta ett nationellt grepp över forskningen.
Läs intervjun med honom i Tentakel.
Den första februari började Mille Millnert som Vetenskapsrådets generaldirektör. Han ser fram emot att nu ta ett nationellt grepp över forskningen.

Vetenskapsrådets uppgift är att stödja grundläggande forskning av högsta kvalitet. Gränserna mellan grundforskning och tillämpad forskning är dock svåra att definiera, understryker Mille Millnert som varit rektor och dekan vid Linköpings universitet, är professor i reglerteknik och nu blivit generaldirektör vid Vetenskapsrådet.  

– Jag tycker inte om uppdelningen i grundforskning och tillämpad forskning, jag vill hellre tala om bra och dålig forskning. Det viktiga är att Vetenskapsrådet fortsätter att finansiera forskning av högsta vetenskapliga kvalitet!

Mille Millnert framhåller också betydelsen av att forskningen är nyfikenhetsstyrd. På lite längre sikt är det ofta effektivare att börja i den vetenskapliga änden än att utgå från behov.
– Då upptäcker man saker man inte skulle kunnat föreställa sig annars. Om forskningen är behovsstyrd däremot – då hittar man bara det man visste att man var ute efter.

All forskning av hög kvalitet är också nyttig och användbar, menar Mille Millnert.
– Sedan är det ju en fråga om hur lång tid det tar innan den blir det. Ta matematik till exempel. De resultat man får fram där är ju ofta en förutsättning för annan forskning. Fast det kan ta flera hundra år innan den kommer till användning.  

Nytta kan inte mätas i tillväxt

På samma sätt som man inte får låsa sig fast vid omedelbar nytta, får man heller inte stirra sig blind på att nytta ska kunna mätas i ekonomisk tillväxt.

– Nytta är sådant som skapar en bättre värld. Det handlar även om immateriella frågor, om vår förståelse av vad det innebär att vara människa. På många problem i världen finns inga materiella lösningar, det är fungerande samhällssystem som är svaret.

Därför är frågor som rör demokrati och statsförvaltning så angelägna för forskningen, menar han. Men mest spännande just nu tycker han forskningen kring den nya biologin och hjärnan är. På frågan om vad forskningens uppgift är svarar Mille Millnert att det är att bygga en bättre värld och en bättre människa, att nå ökad självinsikt och förståelse, ödmjukhet inför vår roll i universum. 

Var det sådana funderingar som gjorde att du drogs till forskningen?  
– Nej, det var mycket trivialare skäl. Jag tyckte det var kul med matriser, att koppla ihop dem med teknik. Jag blev forskare för att det är så roligt att grotta ner sig i problem, se vad ingen annan har upptäckt förut.

Vill fokusera

Fast han inser att det nu inte kommer bli tid för någon forskning alls.
– Det är klart att man kan komma in i labbet med glada tillrop ibland! Men något annat – nej, det vore naivt att tro. Och visst kommer jag att sakna forskningen, men jag saknar inte att splittra mig. Jag tycker om att fokusera.

Pär Omling har ju varit generaldirektör i de tio år som Vetenskapsrådet har funnits. Hur känns det att ta över efter honom?  
– Spännande! Det är klart att han har satt sin prägel på Vetenskapsrådet och att det blir annorlunda nu när jag kommer, men det ska nog gå bra. Jag tror att jag uppfattas som engagerad och drivande. 

Det är mycket att sätta sig in i, många nya arbetsuppgifter som väntar, bland annat i de europeiska sammanslutningar där Pär Omling varit så aktiv under sina tio år som Vetenskapsrådets generaldirektör.

En viktig forskningspolitisk utmaning för Mille Millnert är att göra forskarkarriären attraktiv för unga människor.
– När många av dagens unga forskare ser hur deras äldre kolleger har det, då tror jag att de tänker att de inte vill ha det likadant. Det är en sak att ständigt behöva söka nya pengar när man är ung. Men att fortfarande leva under de villkoren när man hållit på i många år! Vi måste lita så mycket på våra goda seniora forskare att de inte ska behöva vara beroende av kortsiktiga bidrag. Så länge deras resultat är bra ska de kunna få långsiktigare stöd från såväl forskningsråd som universitet.  

Ett optimerat bidragssystem

Mille Millnert vill ha en intensifierad diskussion om på vilket sätt Vetenskapsrådet ska kunna stödja forskningssystemet. Hur får vi till ett bidragssystem som bäst utvecklar potentialen i den forskning som bedrivs ute på lärosätena?
– Jag tror att min bakgrund kan vara till hjälp när det gäller att förbättra samarbetet mellan universiteten och rådet. Jag vet ju hur ett universitet fungerar.

Med sina sju år som rektor och lika många som dekan, stöder han tankarna om större autonomi vid universiteten och tycker det är bra att forskningsråden från och med i år inte kan finansiera anställningar där – trots att tjänsterna var ett sätt att stödja unga forskare.
– Det måste vara förbehållet lärosätena att välja vilka de vill anställa. Vetenskapsrådet ska givetvis fortsätta att stödja forskare som är i början av sin karriär, men man måste skilja på vem som finansierar och vem som anställer.

Både du och din företrädare har rötterna i naturvetenskaplig och teknisk forskning. Han är professor i fysik, du i reglerteknik. Man skulle kunna tycka att regeringen har en lite snedvriden rekrytering av generaldirektörer.   
– Jaa, säger Mille Millnert. Fast våra ämnen är inte så lika alls egentligen.

Namn: Mille Millnert.
Yrke: Nybliven generaldirektör för Vetenskapsrådet. Disputerade i reglerteknik vid Tekniska högskolan i Linköping 1982, var dekan för fakulteten under sju år, blev professor 2000 och rektor för Linköpings universitet 2003.
Ålder: 59 år.
Familj: Fru och tre utflugna söner.
Bor: Radhus i Norrköping. Kommer att pendla till Stockholm.
Intressen: Golf, cykling, spela piano och gitarr, måla i olja och akvarell.

Ragnhild Romanus

Datum: 2011-02-22
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.