Vetenskapsrådet
"Att stjäla ideér från en person är fel, att stjäla ideér från många är forskning "
- Marye Tharp
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Sommar 2010 Nr 3

Inget rubbar Yoccoz cirklar. (Foto: Andreas Nilsson)

Jean-Christophe Yoccoz installeras av Vetenskapsrådets Arne Johansson. (Foto: Aline Gomes Cerqueira)

Jean-Christophe Yoccoz installeras av Vetenskapsrådets Arne Johansson. (Foto: Aline Gomes Cerqueira)

Yoccoz har koll på cirkelbanorna

Den franske matematikern Jean-Christophe Yoccoz är årets Årets Tage Erlanderprofessor. Den 12 maj installerades han vid KTH i Stockholm.
– Det ska bli väldigt skoj att få tillbringa så mycket tid i Sverige, säger mannen som analyserat cirkelavbildningar.
Fenomen i naturen och tekniska applikationer kan ofta beskrivas med olika matematiska modeller, exempelvis för att visa hur solsystemet eller djurpopulationer utvecklas över tid. Jean-Christophe Yoccoz är världsledande inom att utveckla och förstå dessa så kallade dynamiska system.
 
Vad innebär den här möjligheten att komma till Sverige för dig?
– Det ska bli väldigt skoj att få tillbringa så mycket tid i Sverige, bland annat vid Mittag-Lefflerinstitutet. Jag var där för tio år sedan och atmosfären är verkligen underbar, du kan träffa andra forskare och diskutera matematik i mindre grupper. Samarbeten ger mycket mer om det går att få till personliga möten och kan tillbringa längre perioder tillsammans, speciellt inom matematik där det tar tid att hitta nya lösningar på problem.
 
Vilka matematiska utmaningar kommer du att arbeta med?
– Dynamiska system beskriver en lång rad olika fenomen, och det finns mycket vi inte förstår inom det stora området som rymmer allt från ganska enkla system till kaos. Vi hinner kanske inte så långt på ett år, men man vet aldrig. När jag började forska fanns det tre stora "olösliga" matematiska problem, men nu återstår bara Riemannhypotesen – både Fermats stora sats och Poincarés förmodan är lösta. Det visar på styrkan i att matematiker idag samarbetar och hjälper varandra allt mer.
 
Många matematiker säger att de strävar efter skönhet i sin forskning. Vilken är den vackraste matematik du skapat?
– Jag är nog mest stolt över min matematiska analys av stabiliteten hos cirkelavbildningar, en modell som beskriver plana rotationer. Det vackra är att det är en komplett lösning av problemet som inte lämnar några delar olösta. Annars är nog det som används mest de analysmodeller jag utvecklat inom kaosteori för att och studera fraktaler som Mandelbrotmängden. Med de här så kallade Yoccoz-pusslen går det om inte annat att skapa vackra geometriska figurer.

Vad fick dig själv att bli forskare?
– Jag har alltid tyckt om siffror och matematik. En fördel med matematik är att du, precis som med musik, kan utforska ämnet redan som ung. Det är svårare med andra ämnen, som du inte kan börja behärska förrän du börjar studera det. När jag var 17 år vann jag en guldmedalj i internationella matematikolympiaden, och efter det blev det allt mer forskning. Min pappa är dessutom fysiker, så jag har haft nära till vetenskapen i familjen.
 
Vad gör du när du inte forskar?
– Jag åker gärna skidor eftersom jag är uppväxt i Alperna, och hoppas kunna åka mycket både utför och på längden i Sverige. När jag kom hit nu i vår missade jag tyvärr all snö ni haft i år, men jag ser fram emot nästa vinter. Jag spelar också schack, och brukade tävla i olika mästerskap. Men när schackspelet blev för seriöst började det allt mer likna min forskning, så nu spelar jag bara på skoj som avkoppling.

 
Namn: Jean-Christophe Yoccoz.
Ålder: 53 år.
Bostad: Paris och Stockholm.
Yrke: Professor i matematik vid Collège de France i Paris.
Intressen: Skidåkning och schack.
Aktuell: Tage Erlander-professor.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.