Vetenskapsrådet
"Att stjäla ideér från en person är fel, att stjäla ideér från många är forskning "
- Marye Tharp
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Sommar 2010 Nr 3

Universiteten samlar oanvända bidrag på hög. (Foto: SXC)

Mellan 2004 och 2008 ökade högskolornas oanvända medel från 8,7 till 11,1 miljarder. De externa intäkterna var däremot konstanta under perioden. Siffrorna är omräknade till 2008 års pris. (Källa: Riksrevisionen)

Mellan 2004 och 2008 ökade högskolornas oanvända medel från 8,7 till 11,1 miljarder. De externa intäkterna var däremot konstanta under perioden. Siffrorna är omräknade till 2008 års pris. (Källa: Riksrevisionen)

Oförbrukade medel läggs på hög

Universiteten samlar oanvända bidrag på hög – eftersom de inte hunnit användas i tid... (Foto: SXC)

Universiteten samlar oanvända bidrag på hög – eftersom de inte hunnit användas i tid... (Foto: SXC)

Universiteten använder inte alla pengar som kommer in till forskningen. Summan oförbrukade medel har på senare år ökat starkt och är nu uppe i elva miljarder kronor.
Mellan 2004 och 2008 ökade lärosätenas oanvända medel från 8,7 till 11,1 miljarder kronor, enligt Riksrevisionen. De externa intäkterna däremot, var konstanta under samma period. 
– Intäkterna är lika stora, men lärosätena gör av med mindre pengar, säger Nina Gustafsson Åberg som är projektledare vid Riksrevisionen som nu granskar varför pengarna inte omsätts.
 
– Målet är att förklara varför pengarna blir liggande och varför vi ser en ökning av oförbrukade medel. Vi vill titta på lärosätenas kapacitet att ta emot externa bidrag och om det finns strukturer som försvårar för dem att omsätta bidragen. De har ett ansvar för att använda sina resurser effektivt.
 
Granskningen, som ska redovisas i en rapport i november 2010, utgår från ett antal hypoteser. En är att en ny redovisningsmodell som började införas 2007 gör att siffrorna ser annorlunda ut mot tidigare. Andra är att ökad administration och fler studenter – både på grund- och forskarutbildning – tar tid från forskning. Ytterligare en hypotes är att det tar tid att bygga upp de forskningsmiljöer som fått stora bidrag på senare år, vilket kan göra att pengar blir liggande.
 

Fördröjningseffekt

Fenomenet är känt på lärosätena. Vid Uppsala universitet har internrevisionerna redan gjort en egen granskning av de oförbrukade medlen. Analysen pekar på två förklaringar till att de ökar. En är att forskarna sparar medel för framtiden, den andra att det tar tid att anpassa verksamheten till den högre nivå som ges av de stora satsningar som gjorts på senare år. Denna så kallade fördröjningseffekt är enligt internrevisorerna orsaken till 90 procent av fenomenet.
 
– Varje fakultetsnämnd har nu lagt upp strategier för hur summan ska jobbas ner. Generellt jobbar vi aktivt för att snabba på rekryteringsprocessen samt med att effektivisera inköp och upphandlingar, säger Jan Ivar Mattson som är biträdande universitetsdirektör vid Uppsala universitet.

Ett liknande arbete pågår på andra universitet som Tentakel har pratat med. Karin Fälth-Magnusson som är prorektor vid Linköpings universitet pekar på att rekryteringen försvåras av att pengar koncentreras till vissa forskningsområden vilket gör att många samtidigt letar efter samma slags kompetens.

Men varför kan man inte bara flytta pengarna?
– Pengarna är givna som bidrag för att genomföra vissa forskningsuppdrag och vi ska redovisa mot bidragsgivaren hur de har använts. De är inte för fri disposition så den möjligheten är stängd, säger Jan Ivar Mattson.

Överskott ska tillbaka efter kontraktsperioden

Internrevisorerna vid Uppsala universitet pekar på risken att politiker och bidragsgivare ser de växande oanvända medlen som ett skäl att minska anslagen. Vid många av de äldre universiteten har posten vuxit till stora summor. Störst är den vid Lunds universitet, som de senaste åren lyckats få flera stora Linnéstöd, del av strategiska satsningar med mera. (Se  artikeln Lund har två miljarder i oförbrukade forskingsmedelöppnas i nytt fönster.)
 
Det är nu fem år sedan Vetenskapsrådet gjorde den första stora långsiktiga satsningen på starka forskningsmiljöer. Kontraktsperioden går mot sitt slut och forskarna ska då redovisa hur stödet använts. Pengar som inte har förbrukats krävs tillbaka, enligt Vetenskapsrådets standardvillkor. Forskaren kan dock begära att få förlängd tid för att disponera medlen. 

Fotnot: Läs även artikeln  Lund har två miljarder i oförbrukade forskingsmedel.öppnas i nytt fönster

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.