Vetenskapsrådet
" All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är. "
- Aristoteles
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April/Maj 2010 Nr 2

Indirekta kostnader påverkar forskaren

KI:s Campus Huddinge har ytor som täcks av indirekta kostnader. (Foto: Camilla Svensk)

Från och med i år ska även indirekta kostnader anges när forskare söker projektbidrag från Vetenskapsrådet. De nya reglerna lär resultera i lägre beviljningsgrad eftersom pengarna inte räcker till högre indirekta kostnader, befarar Arne Johansson på Vetenskapsrådet.
Sedan 2003 har universiteten fått ta ut högst 35 procent i så kallad overhead på de forskningsmedel som kommer från Vetenskapsrådet. Avtalet gällde dock bara fram till de pengar som beslutades i ansökningsomgången 2009. Från och med i år gäller nya regler, enligt regleringbrevetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster från Utbildningdepartementet.

Forskare som söker projektbidrag från Vetenskapsrådet i år ska i ansökans budget inte bara räkna med direkta kostnader för lön och förbrukningsmaterial, utan även indirekta – det vill säga kostnader för till exempel lokaler och bibliotek.

"Onödig administration"

Enligt de nya riktlinjerna ska Vetenskapsrådet täcka både direkta och indirekta kostnader i proportion till hur mycket av projektets totala kostnad myndigheten finansierar. De ändrade reglerna förefaller logiska eftersom olika universitet har olika kostnader för lokaler och annat.

– Men det är en onödigt krävande administration för att anpassa i det enskilda fallet, säger Arne Johansson, huvudsekretare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Leder till lägre beviljningsgrad

Han menar att de nya reglerna lär resultera i högre indirekta kostnader eftersom det inte är klart hur mycket universiteten ska ta ut.
– Om det kravet läggs på Vetenskapsrådet, blir det mindre pengar kvar till forskarna. Det måste vi i så fall kompensera med högre medelbelopp, vilket innebär att färre får pengar. Beviljningsgraden lär sjunka från dagens cirka 30 procent till 20-25 procent inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

Vad som är direkta respektive indirekta kostnader ska dock inte specificeras på ansökan och Vetenskapsrådet kommer heller inte att ange procentsatser för de två olika typerna av kostnader i beviljade projekt.

– Det är lärosätenas sak att avgöra vad som ska räknas som indirekta kostnader. Tanken är att den som söker ska få uppgifter om vilka indirekta kostnader som ska adderas direkt från sitt lärosäte och inte behöva beräkna dessa själv, berättar Pär Omling, generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

 
Fotnot 1: För bidrag till anställningar som forskare, forskarassistent och postdok i Sverige söks inte medel för lön utan det utgår som ett schablonbidrag som är avsett både för direkta och indirekta kostnader om ansökan beviljas. Eftersom det är ett schablonbidrag kan lärosätena ibland behöva skjuta till medel och ibland få medel över. Beloppet är beräknat utifrån lönestatistik för respektive anställningskategori och uppdateras årligen.
 
Fotnot 2: Läs mer om de nya reglerna kring indirekta kostnaderlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på www.vr.se.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.