Vetenskapsrådet
" All vetenskaps början är förvåningen över att tingen är som de är. "
- Aristoteles
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April/Maj 2010 Nr 2

Tror du att låga indirekta kostnader kan bli ett konkurrensmedel för ett lärosäte?

– Det sägs att universitet har tre uppgifter, utbildning, forskning och den tredje uppgiften, som tolkas som kontakt med omgivande samhälle. Med tanke på storleken på de indirekta kostnaderna, så är jag beredd att lägga till en fjärde uppgift – att administrera. Som forskare ska vi inte bara söka medel, vi ska göra bra forskning, nå ut i samhället med resultaten, och administrera. Det bisarra är att vi ska söka medel för att universitet/högskolor ska kunna bygga ut sin administration, som sedan ska kunna avkräva oss det ena efter det andra. Mycket av detta är initierat av anslagsgivarna – framförallt EU-projekt...

Svaret på den konkreta frågan, är nog ett nej. Det ska till mycket stor skillnad i de indirekta kostnaderna innan en forskare byter lärosäte. Jag tror inte att något lärosäte är berett att trimma sin administration för att optimera de tre primära uppgifterna till den graden. Dock tror jag att det skulle ha en viss dragningskraft på yngre forskare.

Lars Asplund - Professor i datateknik, Mälardalens högskola
– Avgörande skillnader uppstår knappast, även om traditionella lärosäten har kostnadsnackdelar via dyrare lokaler och högre lokal lönenivå, jämfört med mindre och nyare högskolor och universitet. Detta kompenseras i de flesta fall av en bredare, mer varierad och mer spännande forskarmiljö.

Den stora faktorn är istället en genomgående hög nivå av indirekta kostnader! Här finns anledning till självkritik för Departementet, Högskoleverket och även för enskilda högskoleledningar. Fundera över hur mycket av dessa pålagor som är resultat av en ständigt ökande politisk och förvaltnings- och styrningsmässig ambitionsnivå! De små och stora stegen på denna bana är skenbart framåtsträvande men i regel också ofinansierade. Förutsägbart leder ändå allt detta i slutändan till en nästan ohanterbar och definitivt mycket dyr administrativ melass. Det finns ett engelskt ordspråk; "Accountability is not accounting". En svensk högskolevariant under (kontinuerlig, såklart!) utveckling är "Hög kvalitet, trots systematiskt kvalitetsarbete".

István Furó - Professor i fysikalisk kemi, KTH
– Frågan är inte enkel att besvara och behöver problematiseras. Skall universitetets forskning betraktas ur ett kostnadstäckningsperspektiv eller skall man se hur mycket resultat som kan skapas för en given resurs?  Min syn är att det primärt är kvaliteten i forskningen som är avgörande!  Detta är givetvis en resursfråga. Man kan tänka sig att mer resurser för givet anslag skapas för forskning med lägre indirekta kostnader. Samtidigt svarar ju de indirekta kostnaderna för att administrativt stöd, projektuppföljning, etc. kan ske effektivt och forskare kan ägna sig åt sin forskning. Det viktiga är ju då lika mycket att de indirekta kostnaderna täcker stöd som är viktigt och relevant för att befordra kvalitet. I detta avseende är både resurser till den direkta forskningen och stöd viktiga. Ett konkurrenskraftigt universitet behöver utveckla en helhetssyn här. På ett nationellt plan arbetar vi förhoppningsvis efter nära gemensamma regler, men en intressant aspekt är internationaliseringen. Här är min tro att kostnad vid lika kvalitet kan vara avgörande var forskning långsiktigt utvecklas!      
Lars Nyborg - Professor i ytteknologi, Chalmers
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.