Anställning som postdoktor i Sverige är avsevärt mer populärt än postdoktorsstipendium utomlands. (Klicka på bilden för en större version.) (Grafik: Vetenskapsrådet)
I höstens utlysningar kom det som vanligt flest ansökningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap – totalt 140 stycken.
Postdoktor i Sverige populärast
Anställning som postdoktor i Sverige är klart populärast, och därmed också svårast att få. Inom NT inkom 87 ansökningar varav nio beviljades (beviljandegrad på 10,3 %). (Se listan
nedan.) En orsak kan vara att det är tryggare med en tjänst än ett stipendium. En annan skillnad är att denna bidragsform inte kräver en svensk doktorsexamen, till skillnad från postdoktorsstipendierna.
– Andelen utländska forskare som söker anställning som postdoktor i Sverige ökar stadigt för varje år, vilket visar att Sverige är attraktivt för andra länder. Det stora trycket handlar alltså inte bara om att många svenska forskare vill stanna i Sverige av familje- eller andra praktiska skäl, säger Annika Johansén, Vetenskapsrådets handläggare för postdoktorsutlysningar inom naturvetenskap och teknikvetenskap.
Vill till Stockholm och Uppsala
De mest populära värdhögskolorna för anställning som postdok i Sverige är Stockholms universitet och Uppsala universitet, tätt följt av Lunds universitet.
Till postdoktorsstipendierna inkom 53 ansökningar, varav tio beviljades (beviljandegrad 18,9 %). (Se listan nedan.).
Som vanligt är USA det land där folk helst vill tillbringa sin tid som stipendiat utomlands i, både bland sökande och beviljade.
Beviljningsgraden är i stort sett densamma för kvinnor och män.
Fotnot: Läs om matematikern Lisa Nilsson som får anställnings som postdoktor på Chalmers.
Fotnot: Vetenskapsrådet har under 2009 beviljat 151 postdoktorsstipendier och bidrag till anställning som postdok i Sverige, inom NT, M, HS och U. I pengar handlar det om cirka 140 miljoner kronor för 2009. Totalt sökte 755 personer vilket innebär att ungefär var femte beviljades bidrag.
Datum: 2009-12-14
Skriv ut
De nio får anställning som postdoktor i Sverige 
De tio får postdoktorsstipendium
Om man vill till Storbritanien finns det dessutom många fler individuella fellowships som man kan söka än VRs postdokstipendium, t.ex. EC Marie Curie, EPSRC fellowships, Royal Society Newton incoming fellowships, särskilda junior research fellows vid universiteten, etc. etc. Så vitt jag förstår är samtliga fellowships ovan villkorade så att de ger forskaren en "riktig" anställning med utbetald lön, pension, arbetstitel, etc. I jämförelse är VRs postdokstipendium nog bland det sämsta man kan ha. Där jag är måste man t.ex. själv betala "bench fees" om man har VRs stipendium och man räknas inte som anställd utan som "visiting fellow" (vad det nu innebär). Själv har jag ett Marie Curie fellowship (IEF) som kräver att universitetet anställer mig för hela postdoktiden och dessutom är samtliga av mina forskningsutgifter täckta, inkl. resor och litteratur. Det var ett helvete att skriva ansökan men i slutändan ger den klart mer än vad VR kan erbjuda.
Med tanke på de finansieringsmöjligheter som finns för utländsk post-doc vore det nog bättre om VR drog in sina utomlandspostdok och använde pengarna till att utfärda ordentliga svenska postdokanställningar på 2-3 år (inte stipendium) för de med familj eller andra omständigheter som gör det svårt för dem att flytta utomlands.
Per Holmlund - Professor i glaciologi, Stockholms universitet
Annica Ekman - Forskare vid meteorologiska institutionen på Stockholms universitet
Marie-José Gaillard - Professor i botanik och paleoekologi, Högskolan i Kalmar
Veijo Pohjola - Professor i naturgeografi, Uppsala universitet
Joakim Larsson - Forskare vid Göteborgs universitet
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.