Vetenskapsrådet
" Forskning är att se vad alla sett och tänka vad ingen annan tänkt."
- Albert Szent-Gyorgyi
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2009 Nr 9

Joakim Lundeberg är ansvarig för den nya nationella infrastrukturen för nästa generations DNA-sekvenseringsteknik. (Foto: Privat)

Ny plattform ska sekvensera DNA

Med nya effektiva instrument kan allt fler gener analyseras på allt kortare tid. Intresset för den nya tekniken ökar snabbt och Sverige får nu en nationell resurs för DNA-analys. Labb vid KTH och Uppsala universitet ska hjälpa svenska forskare med analyserna.
– Fältet håller på att explodera, säger genforskaren Joakim Lundeberg som är ansvarig för labbet vid Kungliga Tekniska högskolan, som utgör en del i det blivande nationella resurslabbet.
 
Den andra delen finns vid Uppsala universitet. Vid labben finns nya, snabba instrument för att sekvensera DNA.

– På uppdrag av svenska forskare sekvenserar vi växter, kliniska prover, träd, bakterier och virus. Vi letar efter resistensmutationer i hiv-viruset och tittar vilka virus som finns i snor.
 

Olika slags analyser

Utrustningen i Uppsala används för att läsa kortare sekvenser av DNA, upp till 50 baspar (byggstenar) långa. I Stockholm läser man av längre bitar, upp till 400 byggstenar.
 
– Det är fler som vill använda utrustningen än vi kan hjälpa. Flaskhalsarna är tillgång på instrument, personal och stöd till analys.
 
Labben får nu bidrag från Vetenskapsrådet dels för att köpa in instrument till labbet i Uppsala, dels till så kallad omfattande infrastruktur. Pengarna ska delas mellan KTH och Uppsala universitet.
– Det täcker kostnader för den personal som krävs för att kunna köra utrustningen.

Nationell resurs

Att labbet nu blir en nationell resurs innebär att det är tillgängligt för forskare från alla svenska lärosäten.
– Det ger oss också en etikett som underlättar i internationella sammanhang, säger Joakim Lundeberg.
 
Hans egen forskning handlar bland annat om hur huden påverkas av solljus. Han tittar på DNA-sekvenser i enskilda celler för att se vilka genetiska avtryck solen ger. Enligt resultat som publiceras innan årsskiftet kan oskyddad hud en vanlig svensk sommar få 700 upp till miljoner mutationer.
– Det visar att det finns en enorm tolerans för mutationer hos människor.

Fotnot: Läs mer om vilka som fått infrastrukturmedelöppnas i nytt fönster från kommitten för forskningens infrastruktur på Vetenskapsrådet.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.