Vetenskapsrådet
" Forskning är att se vad alla sett och tänka vad ingen annan tänkt."
- Albert Szent-Gyorgyi
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2009 Nr 9

Kartfjäril och andra arters utbredning kan följas genom genom Life Watch.

Bilden visar invandringen av kartfjäril norrut över åren.

Life Watch gör artdata tillgängliga för alla

Ulf Gärdenfors är ansvarig för nya artportalen Life Watch. (SLU)

Kartfjäril observerades allra första gången i Sverige 1982 och har fortsatt att breda ut sig mot norr. Vid Life Watch-portalen kommer man att kunna följa nya arters invandring i Sverige. (Foto: www.artportalen.se)

Stora mängder data om arter samlas kontinuerligt in av forskare, miljöövervakare och enskilda personer. Men uppgifterna är spridda på många håll och svårtillgängliga för forskare. Infrastruktursatsningen Life Watch ska därför samla alla data i en enda portal.
Forskare gör ekologiska försök, länsstyrelserna och Naturvårdsverket inventerar arter och Fiskeriverket gör provfiskningar. Det finns mängder av samlade data om arter som skulle kunna vara en guldgruva för såväl forskning som miljöövervakning. Men så länge de är spridda i många databaser, sparade i olika format och på varierande sätt, är de svåra att använda.
 
– Vi vill bygga en infrastruktur som tillgängliggör de artdata som finns. Målet är att varje forskare i sin egen dator, via en portal, ska får tillgång till data som samlats in, säger Ulf Gärdenfors, som är professor vid Artdatabanken, SLU, och ansvarig för projektet.
 
Life Watch
Projektet som kallas Life Watch får nu ett så kallat "omfattande infrastruktur"- bidrag från Vetenskapsrådet. Life Watch är ett EU-projekt i sin linda, som nu har kommit till planeringsfasen.
– Vi tjuvstartar i Sverige med att bygga upp en infrastruktur innan EU-projektet drar igång. Pengarna från Vetenskapsrådet ska användas till att bygga portalen, nätverk, analys- och presentationsverktyg och för att justera underliggande data.
 
Med i den svenska delen av projektet är universiteten i Umeå, Lund och Göteborg samt Naturhistoriska riksmuseet, SMHI och Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala – där infrastrukturen också ska finnas rent fysiskt.

Gamla data hämtas i önskat format
Idag måste forskare som vill ha data, till exempel om hur mycket fisk som vandrar uppför ett visst vattendrag vid en viss tidpunkt, begära att få dessa från den aktuella databasen. Därefter måste de kanske transformeras till ett annat format.
 
Den nya portalen får en webbtjänst som hämtar redan sparade data i önskat format. Nya databaser skapas enligt en överenskommen standard om hur man skriver datum, geografiska koordinater, vetenskapligt namn med mera. Allt blir tillgängligt via ett nätverk av kommunicerande databaser.

Portalen ger även verktyg för att analysera artdata mot annat, till exempel klimatdata från SMHI.
– Användaren får allt på ett bräde.

Tid och resurser
Forskare som vill spara uppgifter kan utgå från en befintlig databas och lägga till egna passande variabler.
– Doktorander behöver inte bygga upp nya databaser utan kan anpassa nästa generation av den så kallade Artportalen till sin egen.
 
En stor fördel är att data från ett projekt kan återanvändas av andra forskare. Dessutom bevaras uppgifterna även om ett projekt läggs ner, eftersom de lagras centralt.

Fotnot: Läs mer om vilka som fått infrastrukurmedelöppnas i nytt fönster från kommitten för forskningens infrastruktur på Vetenskapsrådet.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.