Vetenskapsrådet
"Det är något konstigt med tekniken. Den ger dig en rejäl spark framåt med det ena benet och sätter krokben med det andra."
- C.P. Snow
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2009 Nr 8

Kristina Nilsson Ekdahl.

På ytan till vänster sitter trombocyter (blodplättar) som har reagerat på den främmande ytan och bildat aggregat. På ytan till höger sitter ett enzym som bryter ner ett ämne som behövs för aggregering. Inga trombocyter binder, utom där enzymet är borttaget.

Hon gör biomaterial som härmar naturen

Kristina Nilsson Ekdahl.

Grattis Kristina Nilsson Ekdahl, professor i immunologi i Kalmar, som får ett bidrag på 4,163 miljoner kronor till projektet "Biokompabilitet hos ytor i kontakt med blod – hur gör naturen."
 
Hur känns det?

– Först kändes det som att få en meteorit i huvudet. Sen fantastiskt att veta att man kan tänka framåt mer strategiskt. Jag får möjlighet att göra otroligt mycket mer och kan trygga tillvaron för de övriga i min grupp. En av mina doktorander disputerar vid nyår och kan få en anställning, säger Kristina Nilsson Ekdahl.
 
Forskningen handlar om biomaterial, som används i till exempel höftleder, tänder och hjärtklaffar. Där kommer de i kontakt med blod- och med blodets försvarssystem som aktiveras så snart de träffar på de främmande materialen. Biomaterial skapas därför ofta med ytor som minskar den reaktionen. Men de kan fortfarande bli bättre.
 

Härmar naturen

Smarta lösningar finns att hämta i naturen. Vissa bakterier har till exempel ytproteiner som fångar in och binder molekyler från infekterade individers försvarssystem. De stoppar på så sätt hela försvarssystemet och är därför högintressanta för forskarna.
– Vi använder proteiner på bakteriens yta, renar fram och binder dem på vårt biomaterials yta, säger Kristina Nilsson Ekdahl.
 
På så sätt har de fått ett "modellbiomaterial", med önskade egenskaper, det vill säga ointressant för blodets försvarssystem.
– Detta är ett helt nytt tillvägagångssätt.
 
De modifierade ytorna fungerar väl i labbskala. Ska de användas i större skala måste bakterieursprunget bort, annars kan det uppstå andra oönskade reaktioner i kroppen.
– Vi ska nu identifiera de aktiva delarna i bakterieproteinerna och tillverka nya molekyler som innehåller just den aktiva sekvensen. Dessa nya konstgjorda proteiner kommer vi att binda till ytan på olika biomaterial.

Kartlägger försvaret

För att materialen ska bli ännu bättre måste dock kunskaperna om vad som händer i kontakten mellan biomaterial och blod öka. Därför är en del av Kristina Nilsson Ekdahls forskning inriktad på att närmare studera blodets försvarssystem.  
– Vi vill kartlägga reaktionsmekanismerna, ta reda på vad som startar reaktionen oc hur ämnen i blodet reagerar på främmande material, säger hon.

Därför har hennes grupp konstruerat en modell, en cylinderformad reaktionskammare som fylls med mänskligt blod och får ett lock av biomaterial.
På locket sker reaktioner och man kan mäta vad som skett i blodet och på ytan.
– Kammaren imiterar det som sker när biomaterial möter blod.

Nästa steg är att se om det nya biomaterialet fungerar också i djurmodeller. Det kan bli ett jobb för den doktorand som nu kan bli kvar i forskargruppen i Kalmar.
 
 
Namn: Kristina Nilsson Ekdahl.
Yrke: Professor i immunologi i Kalmar.
Ålder: 51 år.
Bor: Kalmar och Uppsala.
Familj: Man och 18-årig son.
Intressen: Forskningen, resa med familjen, laga god mat, läsa böcker.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.