Vetenskapsrådet
"Det är något konstigt med tekniken. Den ger dig en rejäl spark framåt med det ena benet och sätter krokben med det andra."
- C.P. Snow
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2009 Nr 8

Foassen som söker vårt ursprung

Thijs Ettema. (Foto: Ola Lundström)

Planctomycetesbakterier med små, kärnliknande organeller i sina celler. (Foto: John Fuerst)

Thijs Ettema vid Uppsala universitet forskar för att bringa klarhet i vårt förflutna, närmare bestämt i våra eukaryota cellers ursprung. Nu får han 4,8 miljoner kronor i forskningsstöd – och en tjänst som forskarassistent.
Eukaryota organismer, som vi, har celler med kärna, till skillnad från prokaryota livsformer – till exempel bakterier – som är utan. Det står i varenda lärobok i biologi. Men det finns faktiskt även bakterier som har små, kärnliknande organeller i sina celler.
 
Gruppen kallas Planctomycetes och lever bland annat på havsbottnar. Mikrobiologen Thijs Ettema tror att de kan lära oss en del om våra cellers tidiga ursprung.
Vi vill därför ta reda på mer om dem. Vi ska bland annat ta fram flera gensekvenser för att se om vi kan hitta gener som är involverade när bakterien bildar den kärnliknande organellen, berättar han.
                       
Tanken är att jämföra bakteriens gener med gener från eukaryota cellkärnor för att kunna hitta likheter som kan förklara hur våra kärnor en gång bildades.
Det är ett nytt och jättespännande angreppssätt för att förstå hur det gick till, men det är inte enkelt. Vi måste odla bakterien och vet inte ens om den är lätt att odla.
 

Stannar i Sverige

Thijs Ettema får nu 1,2 miljoner per år i fyra år till sin forskning, pengar som ska täcka kostnader bland annat för sekvensering av bakterie-DNA och funktionella studier.
 
Han får också en anställning som forskarassistent i Uppsala, vilket betyder en hel del yrkesmässigt men också privat. Han kom till Sverige tillsammans med familjen från Holland för tre år sedan för en tjänst som postdoktor och ser nu en möjlighet att stanna här.
 Det kunde inte ha varit bättre. Det är ett stort steg framåt. Jag kan stanna i Sverige i minst fyra år till och etablera en egen grupp. Och familjen tycker om Sverige, vi vill bosätta oss här, säger han.

Mitokondriens ursprung ska också hittas

Forskningen kommer också att inriktas på hur mitokondrien, kraftstationen i eukaryota celler, bildades. Det skedde för drygt två miljarder år sedan genom att en bakterie tog sig in i en cell.

Inkräktaren var en så kallad alfaproteobakterie, en typ av bakterie som ofta lever i växt-, djur- och människoceller. Dessutom är de flexibla och kan ändra sin genuppsättning efter omgivningen, till exempel genom att ta in nya gener eller göra sig av med dem som inte behövs.
 
Thijs Ettema har i prover från Sargassohavet hittat gensekvenser från vad han tror är en typ av alfaproteobakterie, men med ett DNA som liknar mitokondriens mer än de bakterier man tidigare jämfört med. 
Vi ska nu i samarbete med forskargrupper i USA ta fler prover i området där gensekvenserna hittades, för att se om vi kan återfinna den alfaprotebakterie som generna kommer från.
 
Förhoppningen är att mitokondriens förfader finns där, i havet i Bermudatriangeln.

 
Namn: Thijs Ettema.
Yrke: Forskarassistent, Uppsala universitet.
Ålder: 32 år.
Familj: Fru och två söner, 1 och 4 år.
Bor: I det gamla posthuset i Rasbokil, 25 kilometer från Uppsala.
Fritid: Familjen, läsa, renovera huset.
Övrigt: Siktar på att åka Vikingarännet i februari.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.