Vetenskapsrådet
"Forskning är vad jag sysslar med när jag inte vet vad jag sysslar med. "
- Wernher von Braun
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2009 Nr 7

Utländska företag i Kina är populära att arbeta för, bland hemvändande kineser. (Foto: SXC)

Europa drar inte nytta av Kinas storsatsning

Sylvia Schwaag Serger ser en kunskapsexplosion i Kina. (Foto: VR)

Kina håller på att gå om Europa när det gäller satsning på forskning och utveckling, och producerar fler doktorer än USA. Kina-experten Sylvia Schwaag Serger talar om en kunskapsexplosion. Men EU saknar strategi för att dra nytta av konkurrensen från Asien.
Antalet kinesiska studenter har ökat från 3 till 19 miljoner på tio år. Förre presidenten Deng Xiaoping uppmanade redan på 80-talet landets unga forskare att resa utomlands och hämta kunskap.

Sedan dess har en miljon kineser rest utomlands, främst till USA och Europa. Cirka 250 000 har återvänt med kunskap till hemlandet. Ofta hamnar dessa så kallade "havssköldpaddor" på utländska företag i Kina, vilket har upprört regeringen.

2006 presenterade Kinas forskningsministerium en 15-årsplan för sin forskning, där en tydlig strategi är att beroendet av utländsk teknik ska vara högst 30 procent.

Staten väljer kinesiskt

– Vid offentliga upphandlingar väljer staten i första hand kinesiska företag för att gynna kunskapsöverföringen till Kina. Man har tröttnat på att de utländska företagen som etablerar sig i landet stjäl de bästa studenterna, säger Sylvia Schwaag Serger som arbetat i Peking som teknik- och vetenskapsråd för Institutet för Tillväxtpolitiska Studier och nu är chef för internationella avdelningen på Vinnova.

Ett mål i 15-årsplanen är att bli bland de fem bästa länderna på citering av vetenskaplig publicering. Redan idag är Kina nummer två, efter USA, när det gäller citering inom nanoteknik.
– Forskningspolitiken är väldigt detaljstyrd, man pekar med hela handen, säger Sylvia Schwaag Serger som analyserat Kinas forskningspolitik.

Stor tilltro till vetenskapen

Över 2 000 kinesiska forskare har varit involverade i att ta fram 15 toppområden, där stor betoning ligger på miljö, naturresurser och energi men även IT, nano- och bioteknik.
– Det är en blandning av behovsdriven forskning och prestige, säger Sylvia Schwaag Serger och nämner både energiforskning och rymdprogrammet.Tilltron till teknik och vetenskap är enorm i landet.

Sedan 1999 har andelen forskning och utveckling, FoU, av Kinas BNP ökat från 0,6 till 1,5 procent. I pengar är det en genomsnittlig ökning med 23 procent. Målet är att satsa 2 procent av BNP på FoU 2010 och 2,5 procent år 2020. Det kan jämföras med EU:s mål att satsa 3 procent av BNP på FoU 2010, vilket inte kommer att uppnås. Om utvecklingen håller i sig kommer Kina inom tre till fem år att gå om EU när det gäller FoU-investeringar som andel av BNP.

Europa saknar strategi för Kina

– Europa attraherar numera fler kinesiska studenter än USA, men frågan är om det är de bästa som kommer hit. Bland hemvändande kineser är amerikanska företag populärast, eftersom många upplever ett glastak i europeiska företag, säger Sylvia Schwaag Serger, som vill se en europeisk strategi för att hantera konkurrensen från och samarbetet med Kina.
 

Fotnot: Kinas regering har länge krävt att utländska företag som etablerar sig i landet ska ha en viss del FoU. 70 procent av landets investeringar i FoU kommer från näringslivet och majoriteten av forskningen sker också där. Det är dock bara en liten del som är grundforskning, det mesta handlar om ren produktutveckling.

Eva Barkeman

Datum: 2009-10-05
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.