Vetenskapsrådet
"Motsatsen till en korrekt förklaring är en felaktig förklaring. Men motsatsen till en djupsinnig sanning kan mycket väl vara en annan djupsinnig sanning."
- Niels Bohr
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
September 2009 Nr 6

Dess DNA kan bevaras i 200 år.

Vid Linnés Hammarby utanför Uppsala finns många växter som kan vara från Linnés tid. (Foto: Stefan Claesson)

Hon tar fram DNA ur Linnés växtsamlingar

Katarina Andreasen letar efter Linnés ättlingar. (Foto: Uppsala universitet)

Så ser har ser en levande version av den undersökta akuntus-växten Paulopsis talbotii ut. Hur väl DNA:t bevaras beror på hur bladen ser ut. Om växten torkar långsamt, t ex hos tjocka och lädarartade blad, ökar risken att DNA:t bryts ner. (Foto: Mariette Manktelow)

Växterna på Linnés Hammarby utanför Uppsala kan vara exakt desamma som Carl von Linné själv använde i sina studier och herbarier.
Uppsalabiologer har visat att det går att DNA-bestämma 200 år gammalt växtmaterial.
Katarina Andreasen och hennes kollegor vid Uppsala universitet har lyckats få fram långa DNA-fragment ur torkat, pressat växtmaterial som samlades in i västra Afrika av Linnés lärjunge Adam Afzelius på 1700-talet.

– Vi ville se om det gick att isolera och sekvensera så gammalt växt-DNA. Det gick över förväntan, säger Katarina Andreasen som själv var skeptisk från början.

Afrikansk ört

Afzelius välbevarade växtmaterial kommer från en afrikansk ört som tillhör Akantus-familjen (samma familj som ligger till grund för de korintiska kolonnerna i det antika Grekland). Forskargruppen har sekvenserat DNA från både cellkärna och kloroplaster (de delar i växtcellen där fotosyntesen sker).

Nu vill de titta på Linnés egna herbarier, som finns bevarade på Linnean Society i London.
– Vi vågade inte använda hans eget material förrän vi visste att metoden fungerar.

Jämföra med trädgården

Nästa steg blir att göra jämförande DNA-studier med växtmaterial från trädgården, för att se om plantorna är kloner (via skott) eller ättlingar (via frön) från växterna i Linnés herbarium, eller helt separata individer.

– Det är ungefär samma metod att avgöra släktskap som vid brottsundersökningar, säger Katarina Andreasen. Om vi lyckas visa att växterna är genetiskt identiska med växter som idag finns på Hammarby skulle det vara roligt att skapa ett levande herbarium där för besökarna.

Fast just nu letar hon finansiering.
– Vi har hamnat mellan stolarna. Finansiärer inom biologi klassar projektet som kulturhistoria, och finansiärer inom kulturhistoria klassar projektet som biologi...

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.