Vetenskapsrådet
"Ju mera begripligt universum förefaller, desto mera meningslöst blir det."
- Steven Weinberg
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2009 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Meriteringssystem som utarmar vetenskaplig mångfald

Jakten på publiceringsframgång gynnar konformism, skriver Thomas Palo. (Foto: Privat)

DEBATT
För en ung doktorand är den första publikationen ett genombrott, ett stort steg framåt i karriären och måhända ett litet bidrag till världens samlade kunskap. I detta ögonblick kan känslan av framsteg bara grusas av att publikationen ses som ett mått på produktivitet. 
 
Måttstocken för framgång och excellens bedöms i allt större utsträckning med antal publikationer i tidskrifter med hög "impact" och stor chans till citering. Att publicera är inte längre enbart ett sätt att förmedla vetenskapliga rön och att kommunicera med kollegor utan har mer långtgående konsekvenser för personers livshistoria och för universitetens framgångar. Olika utvärderingssystem har utvecklats som ska mäta produktion och kvalitet hos forskare (till exempel citeringsindex och bibliometriindikatorer) eller utvärdering av den journal där arbetet publiceras (impact factor). Utvärderingssystemet genomsyrar hela den akademiska världen och styr i allt större utsträckning chanserna till finansiering, tjänster och personlig framgång.
 

Konsekvenser på sikt

Frågan är om inte dagens meriteringssystem leder till lägre vetenskaplig mångfald och ökade transfereringskostnader. Gynnar urvalet sådana personligheter som drivs av "impact", på bekostnad av de personligheter som drivs av tålmodigt forskningsarbete och de med specialkunskaper? Dessa senare kategorier har ofta låg "impact" och förefaller mediokra i indexmätningar. Vi kan fråga oss om denna selektion av personligheter får konsekvenser för forskning och kunskapsuppbyggnad på längre sikt? 
 
Förlorar vi kompetens och kunskap genom ett meriteringssystem som selektivt gynnar vissa forskarpersonligheter snarare än forskningens innehåll? Kommer vi genom detta system att bedöma personligt temperament snarare än tålmodigt kunskapssamlande?  Vissa kunskaper inom lågprioriterade forskningsfält ger ingen hög publiceringsvolym, men är nödvändiga för många av oss ändå.  
 
I den belöningsmodell som många universitet tillämpar, kommer den positiva återkoppling som skapas mellan belöningssystem och "impact" att ytterligare öka på och gynna trendpersonligheter. Övriga kategorier kommer att ha små möjligheter till utveckling.

Leder till centralstyrning

En ytterligare bisarr effekt av regeringens bibliometriindikator är att universitet utvärderas som kollektiv, baserat på individuella forskares framgångar. En slags kollektiv "impact" avgör om universitetet kan ta hem anslag. Detta system har lett till större centralstyrning mot profilområden och ökad opportunism hos forskarna att styra problemställningarna mot de frågor som passar den dagsaktuella trenden och som ger störst chans till positivt utfall hos anslagsgivare. En mer riskfylld utmaning att fylla kunskapsluckor eller att ge sig ut på okända vatten är inte en vis strategi under rådande förhållanden.
 
Jakten på publikationsframgång gynnar konformism och trendkänslighet. Forskningsprojekten blir beställningsuppdrag från industri och samhälle för leverans av kortsiktiga resultat. Det finns en risk att ett selektivt utvärderingsverktyg på sikt hotar universitetens autonoma ställning i samhället, och vi riskerar att förlora nödvändig specialistkunskap.
 

Svårt förutsäga genombrotten

Värderingssystemen ökar också transfereringskostnaderna eftersom ansöknings- och bedömningsprocessen blir allt mer komplicerad. Det finns inga rättvisa värderingssystem. Och inget mätsystem kan förutsäga nästa stora upptäckt.
Ökade, förutsättningslösa basanslag till universiteten för fri forskning är kanske ett effektivare sätt att få större mångfald av idéer och forskningsinriktningar. 
Framtidens genombrott finns inom områden där vi minst anar dem, kanske även inom forskningsområden som just nu har "low impact".

R. Thomas Palo
Professor i Zooekologi, Mittuniversitetet

Datum: 2009-06-01
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.