Vetenskapsrådet
"Ju mera begripligt universum förefaller, desto mera meningslöst blir det."
- Steven Weinberg
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2009 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

H-index försvårar för kvinnliga forskare

Karin Larsson menar att forskningskvalitet kan bedömas utan bibliometri,och jämför med Marie Curie-utlysningarna. (Foto: Privat)

DEBATT
Under de senaste åren har en stor förändring skett för den individuelle forskaren – införandet av h-indexlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, vilken av somliga anses vara ett värdefullt instrument i utvärderingsprocesser. Den är bara användbar i jämförelse av forskare med likartade forskningsaktiviteter, men dessa forskares ansökningar har sällan varit problematiska att utvärdera i förhållande till varandra. Vi får även i fortsättningen problem med att jämföra päron och äpplen!

Påverkar strategiska val

H-index har i många fall varit felaktig, eller till och med missbrukats. Det mest iögonfallande är att den har påverkat strategiska ställningstaganden när det gäller val av samarbetspartners, forskningsområden och citeringsstrategier. Väletablerade områden med stor forskningsaktivitet, alternativt nya "heta" forskningsområden, attraherar på grund av den stora möjligheten till citeringar, medan nydanande forskning inom smala områden undvikes. Den duktiga-forskaren-på-kammarens tid är förbi (i alla fall om man vill ha forskningsmedel). Istället premieras färdigheter i "networking" och lobbying. Det vill säga, andra färdigheter lyftes fram än själva forskningskompetensen.
 
Om nu en nydisputerad, ung forskare gärna skulle vilja stanna kvar inom akademin, hur bör hon då agera? Det är tydligt att hon bör:

  • Åka iväg som postdoktor.
  • Snabbt liera sig med etablerad(e) forskare med höga h-index.
  • Skapa stora nätverk för sampublicering.
  • Undvika nya, smala forskningsområden.
  • Undvika risk-projekt (vad man förr kallade fri grundforskning).

Det är mycket tydligt att införandet av h-index avsevärt kommer att försvåra för kvinnliga forskare. Vad händer om en ung kvinna gärna vill bilda familj och inte funnit någon väletablerad äldre forskare/mentor som kan ta adepten under sina vingars beskydd? Då uppstår genast stora problem. Hon har ingen chans att snabbt få ihop ett nätverk för att gå vidare. Hon har ingen chans till allt resande som krävs för att lobba och nätverka. Hon kommer snabbt att uteslutas ur kommande ansöknings-karteller på grund av för låg h-index. Hon har svårt att snabbt få till en hög h-index eftersom det måste ske relativt snart efter disputationen. Konkurrensen har nu blivit stenhård, och det finns ingen nåd för den som inte vill/kan forska på heltid (till exempel vid föräldraledighet).
 

Kvalitetssäkra kriterierna

För att inte denna grupp av unga forskare ska stoppas totalt av den nya trend som vi nu bevittnar, måste vi snabbt och effektivt agera på forskningsrådsnivå. Det finns inget styrmedel som lika effektivt påverkar forskningsrelaterade strategier som kriterier för utvärderingar av ansökningar om forskningsbidrag. Vi måste kvalitetssäkra dessa kriterier. Vi måste även vidareutveckla och förfina dem med mål att mer tillförlitligt kunna bedöma aspekter som kvalitet och (utvecklings)möjligheter, utan att behöva ta till automatiserade instrument liknande h-index. Det kommer att ställa höga krav på utvärderarna, men går att göra. Mycket finns att lära från utvärderingsprocesserna inom EU-utlysningarna!

För en Marie Curie-utlysning, exempelvis, är kriterierna vid utvärderingen detaljerade med stor tydlighet. Med hjälp av dessa kriterier, till exempel i) vetenskaplig kvalitet, ii) grad av originalitet och innovation i projektet, iii) struktur och balans i doktorandaktiviteter, iv) kapacitet hos ingående forskargrupper med fördelning av forskningsaktiviteter, v) grad av industrisamverkan, vi) grad av komplementär verksamhet samt synergieffekter, etc, kan man relativt lätt bedöma kvaliteten på en ansökan. Bibliometri användes inte. Dessutom har man en glidande skala från 1 till 5 (viktad för olika kriterier), vilket gör det lättare att skilja resultaten åt när det gäller olika ansökningar.

Eftersom man tvingar utvärderarna att betygsätta ansökningarna efter väl utvalda kriterier, så tillförsäkrar man sig också om en hög kvalitet på utvärderingsprocessen. Dessutom ger det den sökande en tydlig information om varför ansökan blev beviljad, eller ej.

Karin Larsson
Professor i oorganisk kemi, Uppsala univeristet

Datum: 2009-06-01
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.