Vetenskapsrådet
"Ju mera begripligt universum förefaller, desto mera meningslöst blir det."
- Steven Weinberg
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2009 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Grafik: ESA/Hubble-teleskopet</span>Speglar rymden i infrarött.

Herschel-teleskopet ska detektera infraröd strålning, som kan tränga igenom stoft- och gasmoln och ge information om objekt som inte är synliga med optiska teleskop. (Grafik: ESA/Hubble-telekopet)

Herschels ögon kommer från Chalmers

Sergey Cherednichenko har varit med och utvecklat instrument på Hershel-teleskopet. (Foto: Ingela Roos)

Detektorenheten från Chalmers ryms lätt i en handflata. Den infraröda signalen passerar in i linsen på lådans framsida. Inuti fångas signalen upp av en liten antenn som är kopplad till den supraledande detektorfilmen. (Foto: Chalmers)

Efter en lyckad uppskjutning är Herschel på väg mot sin arbetsplats i rymden. Med ögon från Chalmers ska teleskopet göra ofödda stjärnor, tidiga galaxer och mängder av molekyler synliga för astronomerna.
Torsdagen den 14 maj var en stor dag för europeiska rymdstyrelsen ESA. Då lyfte Ariane 5-raketen från Franska Guyana med de två rymdteleskopen Herschel och Planck i bagaget. Efter 20 års arbete och kostnader på hundratals miljoner euro pirrade det i många magar. Men allting gick bra och de två teleskopen färdas nu helt planenligt mot sina arbetsplatser 1,5 miljoner kilometer från jorden.

Rymden i infrarött

Herschel ska visa oss hur universum ser ut i infrarött – ett våglängdsområde som hittills är relativt outforskat. Här kommer astronomerna att få se stjärnor födas i kalla moln av damm och gas, och galaxer utvecklas i det unga universum. De kommer även att kunna utforska universums kemi eftersom många molekyler sänder ut infraröd strålning.

Sergey Cherednichenko, forskare i fysikalisk elektronik på Chalmers, följde uppskjutningen på en storbildsskärm. Men för honom kommer eldprovet först om några månader, när Herschel kommer fram till sin omloppsbana och systemen börjar testas.
– Då kommer vi att vara spända! Då får vi nämligen veta om våra detektorer fungerar, säger Sergey Cherednichenko.

Kan detektera svag strålning

Herschels noggrannaste instrument – Heterodyne Instrument for the Far Infrared – tittar efter infraröd strålning i sju olika frekvensband. Tillsammans med sina kollegor har Sergey Cherednichenko utvecklat detektorer för två av frekvensbanden. De kallas för hetelektronbolometrar och består av en pytteliten supraledande film, bara några atomlager tjock.

– Den fungerar ungefär som en termometer, förklarar Sergey Cherednichenko.
När filmen träffas av infraröd strålning värms den upp, och då ökar dess elektriska motstånd. Filmen svarar med stor förändring i resistans även vid minsta temperaturökning. Det innebär att  extremt svag strålning går att detektera. Eftersom filmen är så liten och tunn kan den snabbt kylas ner igen och användas för en ny mätning.

Slut om fyra år

Herschel är den första rymdsonden som är utrustad med hetelektronbolometrar.
– Vanligtvis utrustas satelliter med etablerad teknik, men det här är state-of-the-art. Man började testa hetelektronbolometrar på markbundna teleskop först år 1999 och nu har vi anpassat dem för uppskjutningens påfrestningar och långvarig användning. Eftersom Herschel flyger långt bort går det inte att åka dit och renovera detektorerna, säger Sergey Cherednichenko.

I fyra år ska hetelektronbolometrarna fungera. Så länge räcker nämligen det flytande helium som kyler Herschels instrument. När heliumet tar slut går teleskopet går i pension. Men mätdata från Herschel kommer att sysselsätta astronomer i årtionden framöver.

Fotnot: Se tidigare artiklar om Astronomiåret:
Astronomiåret firas för fulltlänk till annan webbplats
Sikta mot stjärnorna!länk till annan webbplats
Han skärper bilden av stjärnornalänk till annan webbplats
Månadshoroskop för forskareöppnas i nytt fönster

Ingela Roos

Datum: 2009-06-01
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.