Vetenskapsrådet
"Ju mera begripligt universum förefaller, desto mera meningslöst blir det."
- Steven Weinberg
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2009 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: SXC</span>Några får en större bit av kakan.

Några unversitet får en större bit av tårtan än andra, efter regeringens omfördelning av 5 procent av basanslagen. (Foto: SXC)

Här är bibliometriindikatorn

Ulf Kronman är en av dem på Vetenskapsrådet som under tidspress arbetat med att ta fram bibliometriindikatorn. (Foto: Tentakel)

Klicka på bilden för att läsa rapporten Bibliometrisk indikator som underlag för medelsfördelning. (Foto: Vetenskapsrådet)

Vetensskapsrådets bibliometriindikator ska ge regeringen underlag till hur nya medel ska fördelas och 5 procent av de befintliga basanslagen ska omfördelas. Ett värde över 1 betyder att lärosätet tilldelas större anslag än sina 5 procent, ett mindre värde betyder ett lägre anslag. (Klicka på bilden för en större version.) (Grafik: Vetenskapsrådet)

Vetenskapsrådet har tagit fram en bibliometrisk indikator som underlag för fördelning av basanslagen till universitet och högskolor 2010.
Indikatorn utgår från antalet publikationer som blivit citerade och sätter detta i relation till resurserna som lärosätena har för forskning och utveckling.
Vetenskapsrådets styrelse anser dock att modellen måste analyseras och utvecklas ytterligare innan den används.
Nya medel ska fördelas och 10 procent av basanslagen till lärosätena ska omfördelas i konkurrens enligt regeringen, hälften utifrån hur bra lärosätena är på att dra in externa medel och hälften utifrån den bibliometriska indikator som Vetenskapsrådet har fått i uppdrag att leverera.

Den nya fördelningsmodellen är en vidareutveckling av förslag som fanns i både Brändströms resursutredning, RUT2länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, 2007 och Högskoleverkets Resurser för citeringarlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster 2008, men har samtidigt ett delvis nytt tänk:

SEK per pek

– Istället för att titta på antalet publikationer per forskare, tittar vi på kostnaden för varje publikation, berättar Ulf Kronman på Vetenskapsrådets enhet för statistik och analys. SEK per pek, kallar han det lite skämtsamt.

I den tidigare modellen – som användes för fördelningen av utökningen av basanslaget för 2009 – fördelas pengarna i princip efter hur många normalproducerande forskare ett lärosäte uppskattas ha. Då gör man antagandet att all sorts forskning kostar lika mycket per forskare, oavsett hur mycket utrustning, resor och databearbetning som krävs. Men en kirurgs medelproduktivitet kan skilja sig mycket från en historikers.

Ämnesnormering

För att kunna jämföra lärosäten med olika stora andelar av sin forskning inom de olika ämnesområdena, krävs någon form av ämnesnormering. Analysavdelningen vid Vetenskapsrådet använde därför SCB:s ekonomistatistik för att se hur mycket pengar som gått till forskning och utveckling, FoU, vid svenska lärosäten. För att beräkna driftskostnaden per normalciterad publikation, för varje ämnesområde sattes dessa medel i relation till de publikationer och citeringar som finns i Thomson Reuters ISI-databas Web of Sciencelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Eftersom medel som förbrukas ett visst år leder till publikationer något senare och citeringar ännu senare, använder Vetenskapsrådet citeringsstatistik för åren 2005-2008 och ekonomisk statistik från 2001-2005.

Ämnesindelningen i ISI-databasen skiljer sig markant från den i SCB:s statistik. Vetenskapsrådet har därför översatt ämnesindelningen i de två databaserna till nio stora ämnesområden: biologi, fysik, geovetenskap, humaniora, kemi, matematik, medicin, samhällsvetenskap och teknik. Genom denna aggregering får man statistik som ger ett stabilare resultat.

Jämför lärosätena

Efter att ha tittat på hur mycket medel som läggs på varje område, och jämfört med antalet normalciterade publikationer området, får man ett genomsnitt för hela landet.
– Vi tittar på hur mycket varje publikation kostat att producera i förhållandet till den mängd pengar som satsats på området, säger Ulf Kronman.
Med denna ämnesnormering och med fältnormering av citat (det vill säga att antalet citat jämförs med världsmedelvärdet), kan man jämföra lärosätena.

Enligt Vetenskapsrådets fördelningsmodell blir Stockholms universitet den stora vinnaren vid omfördelningen. Där har man helt enkelt fått ut många normalciterade publikationer i förhållande till lärosätets forskningsresurser.  

Humaniora och samhällsvetenskap inte med

Humaniora och samhällsvetenskap är dock inte med i modellen. Anledningen är att Thomsons databas täcker olika ämnesområden väldigt olika. 95 procent av allt som publiceras inom kemi syns i databasen, men bara 5 procent av det som publiceras inom humaniora. Databasen innehåller huvudsakligen engelskspråkiga tidskrifter, och mycket forskning inom humaniora skrivs på originalspråk, ofta publicerade i monografier av olika slag.
Dessutom finns bara en liten andel konferenspublikationer med, något som påverkar statistiken för forskningen inom teknikvetenskap.

– Jag hoppas att vi, liksom i Norge, snart kan ha en egen nationell databas. En samlad ingång till all svensk vetenskaplig publicering, SwePuböppnas i nytt fönster, är under uppbyggnad, säger Ulf Kronman.

Stor tidspress

I den bibliometriindikatorrapport länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönstersom Vetenskapsrådet lämnade till regeringen den 28 maj, har humaniora och samhällsvetenskap lyfts ut före indikatorberäkningen så att dessa ämnesområden inte påverkar indikatorn vare sig positivt eller negativt. Samtidigt rekommenderar Vetenskapsrådet regeringen att inte använda den föreslagna fördelningsmodellen för 2010. Uppdraget från regeringen kom i slutet av januari, vilket innebär att indikatorn är framtagen under stor tidspress. Även om styrelsen anser att modellen är bättre än den som användes för fördelning av nya medel i forskningspropositionen, behöver den finslipas innan den används.

– Väljer regeringen ändå att använda indikatorn för 2010, är det viktigt att systemeffekterna följs upp efter ett antal år – både vad gäller förändrade publiceringsmönster och omfördeling av medel, säger Pär Omling, generaldirektör på Vetenskapsrådet.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.