Vetenskapsrådet
"Det viktigaste är att aldrig sluta fråga."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Mars 2009 Nr 2

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Länge leve excellensen!

<span class="bldtextfoto">Foto: Micael Engström</span>Låt inte den svenska avjundsjukan stå i vägen för excellenta forskningsmiljöer, uppmanar biokemisten Cecilia Schelin Seidegård, som är med och utser ledamöterna i EIT.

DEBATT
Sverige behöver excellenta forskningsmiljöer för att klara internationell konkurrens – både grundforskning och behovsstyrd forskning. Om vi ska få starka kluster, till exempel med ESS i Lund, måste vi bortse från lokala intressen och samarbeta över alla vetenskapsområden.
 
Under många år har kloka personer påpekat vikten av att vi i Sverige satsar på internationellt konkurrenskraftig forskning i excellenta forskningsmiljöer. De allra flesta förstår att vi har begränsade resurser och skall vi ligga i framkant måste vi samordna oss. Sverige har stolta traditioner att bygga på från tider då enskilda begåvade forskare kunde nå världsrykte och bygga internationella industrier kring enskilda idéer och upptäckter. Idag är konkurrensen mördande och många länder och industrier har en strategi för att bli världsledande.

Därför är det alldeles nödvändigt för ett land som Sverige att kraftsamla. Många har tagit fasta på detta och utvecklat olika vägar för att uppnå detta. Ett av de första exemplen var Swedish Brain Poweröppnas i nytt fönster, där flera tunga finansiärer (Vårdalstiftelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Vinnovalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, Knut och Alice Wallenbergs stiftelselänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ISAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, SSFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och KK-stiftelsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster) gemensamt bildade ett konsortium och ekonomiskt investerade 100 miljoner kronor i en stor forskningssatsning. Den var unik, inte bara för att flera finansiärer samarbetade utifrån sina olika målsättningar, utan också för att många framgångsrika forskare från olika delar av landet såg styrkan i att samarbeta. I det här sammanhanget kan man också påpeka vikten av en tung och dedikerad ledare som kan samla de bästa förmågorna och få dem att arbeta i samma riktning.

Halvtidsutvärderingen av Swedish Brain Power visar att det varit en succé. Många andra goda exempel har följt på detta, Linnémiljöerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och Berzelii Centralänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för att nämna några. Även i Europa satsar man på att skapa antingen reella eller virtuella miljöer där samarbete mellan olika parter är påbjudet. Det senaste initiativet från EU är skapandet av EITlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, European Institute for Innovation and Technology. För att skapa innovation vill man stimulera miljöer där forskning, utbildning och industri samarbetar över nationsgränser. Man eftersträvar inte att bygga nya byggnader, utan i första hand ett samarbete som bygger på mänskliga relationer.

Ett annat exempel är kluster av starka forskningsmiljöer, som i Lund – om den europeiska spallationskällan ESSlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster byggs där i närheten av MAX-lab. Fördelarna är att man samlar både resurser och kompetens på ett och samma ställe. Dessutom uppstår kreativa mötesplatser för nya tankar och innovationer att växa fram.

Men när allt verkar gå i rätt riktning slår den till, den svenska kungliga avundsjukan! För även om alla har varit överens om att man måste fokusera, profilera och göra riktade satsningar så har man kunnat se hur vissa universitet varit mer lyckosamma än andra. Det skvallras i de akademiska korridorerna om Lunds framgångar, och varför man utöver detta skall stödja en ESS-satsning. Jag har fått höra att det inte fanns en fysiker utanför Lund som tyckte det var en bra idé att ESS skulle hamna i Lund. Detta hoppas jag är förtal, i alla fall har KTH officiellt tillstyrkt att detta vore bra för Sverige.

Vetenskapsrådet har i den senaste forskningspropositionen fått stora satsningar inom speciella områdenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster av vikt för Sveriges konkurrenskraft. Det finns många som tycker de är alldeles för snäva och riktade. Jag har en viss förståelse för att statsmakterna vill "gynna" vetenskapsområden som man tror kan stärka landets konkurrenskraft, men det ena utesluter inte det andra. Skall vi lyckas finns det inga genvägar, det behövs både grundforskning och behovsstyrd forskning. Vi måste bortse från lokala intressen och samarbeta över alla vetenskapsområden. Vårdalstiftelsen har varit framsynta och samarbetat med många finansiärer men man har också visat på betydelsen av tvärvetenskap. I ordet tvärvetenskap ingår då inte bara etablerade vetenskaper utan nya delar som kan främja forskningen, till exempel hur man skall få ut nya forskningsresultat i vården genom anhöriga.

Jag känner en viss oro för just vårdforskningen. Även om Vetenskapsrådet fått 70 miljoner kronor på fyra år att satsa på vårdforskning motsvarar det bara vad Vårdalstiftelsen satsat per år. Inte heller medicinsk teknik är ett prioriterat område, vilket har förvånat många. Att bygga upp långsiktigt hållbara nationella strukturer för tvärvetenskaplig och patientnära forskning inom vårdområdet är vitalt för att stärka innovationskedjan. Vi har en unik miljö i Sverige, låt oss ta vara på den och fortsätta bygga excellenta miljöer!  

Cecilia Schelin Seidegård
Styrelseordförande KTH och Vårdalstiftelsen, tidigare sjukhusdirektör Karolinska universitetssjukhuset

Datum: 2009-03-02
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.