Vetenskapsrådet
"Vår herre har skapat nötterna, men han har inte knäckt dem."
- Johann Wolfgang von Goethe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2009 Nr 1

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Inför körkort i kommunikation för forskare!

<span class="bldtextfoto">Foto: Naturvetarna</span>Madelen Nilsson,...

<span class="bldtextfoto">Foto: SwedenBio</span>...Anna Karin Källén...

<span class="bldtextfoto">Foto: SwedenBIO</span>...och Mats Berggren är överens om att naturvetare måste bli bättre på att kommunicera sin forskning.

DEBATT
Forskning bär vårt samhälle framåt. Trots detta genomsyras inte beslutsfattandet av forskningens möjligheter att lösa politiska problem. Kommunikationen mellan forskare och övriga samhälle måste förbättras så att forskningens samhällsekonomiska nytta blir tydlig!

Forskningsrönen talar inte för sig själva


 
Detta "gap" är framförallt tydligt inom naturvetenskaperna. Vi inom naturvetenskaperna tycks nämligen lita på att våra forskningsrön talar för sig själva. I globaliseringens stentuffa konkurrens har vi lärt oss att så inte längre är fallet.
Det är dags att fundera över hur vi kan bli bättre på att kommunicera. Forskare är redan bra på att publicera och kommunicera sina rön – med varandra. Men förmågan att kommunicera forskningens nytta och resultat till breda grupper i samhället inklusive media, politiker och avnämare varierar däremot väsentligt mellan både enskilda forskare och olika lärosäten.
 

Viktiga rön måste spridas

I många fall sker ingen "populärvetenskaplig översättning" av viktiga eller banbrytande forskningsrön ens när det syftar att nå ut till bredare grupper. Detta försvårar i allra högsta grad spridningen av olika viktiga, allmän- och samhällsnyttiga nya upptäckter och rön och möjligheterna att utveckla dem vidare till färdiga produkter, tekniker och tjänster som kan komma både samhälle och individer till nytta.

Hela samhället skördar frukterna av naturvetenskaplig forskning och det vi kallar Life Science.
Tänk bara på innovationer som laser, röntgen, genetik och insulin – hur de har förändrat våra liv och vad kommer vi inte att kunna uppnå i framtiden?
 
Det är först när bredare grupper inom samhället som studenter, beslutsfattare, investerare, media och opinionsbildare förstår och intresserar sig för vår vetenskap som vi kan uppnå våra mål. Detta är inte minst viktigt ur en internationell konkurrenssynpunkt.

Stort behov

I nästan alla beslutsprocesser som rör samarbeten, anslag eller finansiering till vetenskapligt arbete, som förväntas leda till någon form av konkret applikation eller resultat, finns det också ett behov av att tydligt och lättförståeligt kunna förklara vad det vetenskapliga arbetet syftar till och vilken nytta det bringar.
 
Vi måste alltså lära oss att berätta så att vi väcker både intresse och förståelse! Det handlar om relevant och intressant kommunikation. Vi måste hjälpa studenter och forskare att kommunicera, ge dem verktyg och självförtroende att berätta så att alla förstår. Kan vi genom obligatorisk undervisning i kommunikation på forskningsprogrammen ge dem den tryggheten kommer vi att skapa positiva ringar på vattnet.

Obligatorisk kommunikations undervisning

SwedenBIO och Naturvetarna vill införa obligatoriska moment av kommunikationsundervisning för forskarstuderande. Framförallt på naturvetenskapliga program är detta av stor vikt. Låt i ett initialt skede experter och duktiga kommunikatörer planera och genomföra undervisning i kommunikation som sedan kan permanentas och utföras av de naturvetenskapliga fakulteterna själva.
 
Det finns redan förståelse och ett stort intresse för den här frågan på många universitet och i många fall kan det räcka med en hjälpsam knuff framåt. Bakom alla innovationer finns så gott som alltid en intressant historia att berätta. Det handlar förstås om samhälls- och allmän nytta, men också om mod, envishet, briljans och entreprenörskap.

Det är forskarna som kan sin forskning


 
Kan vi lära våra forskare att berätta fler sådana historier har vi allt att vinna. För det räcker inte alltid att överlåta det till kommunikationsproffs. Det är forskarna som känner sin forskning, har den mesta insikten och den största trovärdigheten! Den kan utnyttjas bättre! För historierna finns redan – de behöver bara berättas!

Med obligatorisk utbildning i kommunikation på naturvetenskapliga utbildningsprogram, ett "körkort" i kommunikation, kan alla få självförtroende och färdigheter att berätta om sin forskning på ett sådant sätt att den kan uppskattas till sitt fulla värde. Då kan vi ge oss själva som nation en bättre chans att konkurrera internationellt, bygga välstånd och en hållbar ekonomisk tillväxt. 

Madelen Nilsson
Förbundsordförande Naturvetarna
Anna Karin Källén
Kommunikationsdirektör SwedenBIO
Mats Berggren
VD SwedenBIO  

Datum: 2009-02-03
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.