Vetenskapsrådet
"Vår herre har skapat nötterna, men han har inte knäckt dem."
- Johann Wolfgang von Goethe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2009 Nr 1

Här är astronomins stora frågor

Universum består bara till fyra procent av känd materia, som här vår granngalax Messier 101. Övriga 96 procent anses består av mörk materia och mörk energi. Frågan är vad det är. (Foto: K. Kuntz et al/NASA)

Claes Fransson vill veta mer om universum.

Astronomiåret till ära har Tentakel sammanställt astronomins största frågor, med hjälp av astronomerna Bengt Gustafsson vid Uppsala universitet och Gösta Gahm och Claes Fransson vid Stockholms universitet.
  • Är vi ensamma i universum?
– Det kryllar av planetsystem kring andra stjärnor. De första hittades för 14 år sedan, sen har det exploderat och idag känner vi till närmare 350 stycken, säger Gösta Gahm.

Under de senaste två åren har astronomerna hittat mindre planeter, som är några gånger jordens storlek. En ligger på ett sådant avstånd från stjärnan att det skulle kunna finnas flytande vatten där – vilket är en förutsättning för liv, men det vet forskarna inte än.
 

  • Finns jordlika planeter och hur vanliga är de i så fall?
– Det vet vi inte än. Det finns tecken på att planeter kan ha vår jords uppbyggnad med en hård kärna om de är tillräckligt nära en stjärna. För att vara beboeliga måste fysikaliska och kemiska förhållanden, temperatur och atmosfär vara liknande, säger Bengt Gustafsson.
Om de finns kan de vara ganska sällsynta, tror han.

– Vi kommer nog att veta om det är vanligt om tio år. Det händer mycket inom området och kunskapen ökar kolossalt.
 

  • Fanns något innan Big bang?
– Vi vet inget, men det finns spekulationer. Tiden fanns inte i den mening vi menar idag. Vad är innan om tiden som vi känner den inte börjat än, undrar Bengt Gustafsson.
 
Det europeiska rymdforskningsinstitutet ESAlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster skickar i år upp satelliten Plancklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som ska undersöka vågorna från Big Bang, så kallad kosmisk mikrobakgrundsstrålning. En förhoppning är att den kan spåra något om det allra första. Det gäller också experiment vid partikelacceleratorn LHC på CERN, där ska man försöka återskapa det tillstånd som rådde efter Big Bang.
 
  • Hur bildades stjärnor och planeter?
Scenariot är att gravitationen gör att ett stort gasmoln drar ihop sig till en skiva, som genom rotation bildar en stjärna. Det som blir över bildar planeter.
– Vi har en viss koll på hur stjärnorna bildas, men planetbildningen är ganska diffus, särskilt vad gäller jordlika planeter med fast kärna, säger Claes Fransson.
Nya instrument kommer att ge fler svar. Det europeiska jätteteleskopet E-ELTlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, som beräknas tas i bruk 2018, och framförallt nya, föreslagna satelliter, ska söka svaret bland annat på dessa frågor.
 
  • Vad består universum av?
70 procent är mörk energi, 25 procent är mörk materia. Bara fem procent är vanlig, synlig materia. Men vi vet inte vad mörk materia är, och inte vad mörk energi är.
– Det är lite pinsamt att vi bara känner till fem procent av universums beståndsdelar, säger Claes Fransson.
Experimenten vid LHClänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönsterCERNlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kan eventuellt ge svar på frågor om mörk materia, medan den mörka energin är än mer gåtfull.
 
  • Påverkar solen jordens klimat och i så fall hur?
Forskarna vet att solen påverkar jordens klimat, men inte riktigt hur. Solen varierar i ljus, det finns solfläckar och facklor, hela gasmoln, sol- och magnetstormar. Denna dynamik påverkar men forskarna vet inte hur mycket och på vilket sätt eller hur solaktiviteterna uppkommer
 
  • Är universum oändligt?
– Det vet vi inte, men de flesta forskare tror det. Universums allmänna expansion skulle minska sin hastighet om universum var ändligt. Men nu har det visat sig att hastigheten ökar istället, på grund av något som vi inte känner till och i brist på bättre kallar för "mörk energi".

Universum har dock inte funnits i evighet, åtminstone som vi känner det idag, utan uppstod i Big Bang för drygt 13 miljarder år sedan. Eftersom universum inte har funnits i evighet, och ljusets hastighet är ändlig, kan vi ändå inte se oändligt långt ut – inte längre bort än ljuset hunnit färdas, säger Bengt Gustafsson. 

– Det universum vi kan överblicka ligger som en sfärisk bubbla omkring oss med oss i centrum, vilket inte betyder att vi sitter i centrum av hela universum. Är det oändligt lär det inte vara meningsfullt att ens tala om ett centrum.

  • Hur bildas neutronstjärnor och svarta hål?
– Neutronstjärnor finns, svarta hål finns med 99 procents säkerhet. Kunskaperna om hur de bildas och deras egenskaper är dock mycket bristfällig. Både neutronstjärnor och svarta hål uppkommer förmodligen som ett resultat av supernovaexplosioner, men direkta bevis för detta finns inte. De så kallade gammastrålningsutbrotten, som är de häftigaste explosionerna i universum uppstår förmodligen som ett resultat av detta. Förhoppningsvis kan nya instrument ge svar på flera av dessa frågor, säger Claes Fransson.

Fotnot: Läs också artikeln Astronomiåret firas för fulltöppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.