Vetenskapsrådet
"Vår herre har skapat nötterna, men han har inte knäckt dem."
- Johann Wolfgang von Goethe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Februari 2009 Nr 1

<span class="bldtextfoto">Foto: NASA</span>Rymden fascinerar – här galaxen NGC 1569. FN har utnämnt 2009 till internationellt astronomiår.

Astronomiåret firas för fullt

I höst ställs Galileo Galileis teleskop, byggt av en konvex och en konkav lins, ut på Nobelmuseet i Stockholm. I år det 400 år sedan Galileo såg att Jupiter och Saturnus hade månar, och att vår egen måne hade berg. (Foto: Astronomiåret2009)

Astronomiprofessor Bengt Gustafsson koordinerar det internationella astronomiårets aktiviteter i Sverige.

Finns det liv i rymden?
Vad fanns innan Big bang?
Astronomins stora frågor intresserar många – och kan locka fler unga att välja en framtid inom naturvetenskap och teknik. Det hoppas i alla fall arrangörerna bakom det internationella astronomiåret.
Fyrahundra år efter att Galileo riktade sitt teleskop mot himlen har FN utnämnt år 2009 till det Internationella astronomiåretlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

– Galileo skapade helt ny forskning, nya experimentella metoder, var noga med reproducerbarhet och kunde popularisera vetenskap. Han är en av de verkligt stora och är värd att uppmärksammas, säger Bengt Gustafsson, som är professor i teoretisk astrofysik i Uppsala och ordförande i den referensgrupp som koordinerar astronomiårets aktiviteter i Sverigelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
 
Det stora skälet för firandet är dock att med hjälp av astronomin locka unga människor in på den naturvetenskapliga och tekniska banan.
– Ointresset för naturvetenskap och teknik är ett jätteproblem i hela i-världen som växer med BNP per capita.

 


Vill ta vara på intresset

– Men astronomi och rymd är intressant för unga människor, det visar entydiga studier. Vi måste ta vara på det intresset. Astronomin kan vara en väg in i naturvetenskap i allmänhet.

Aktiviteterna under astronomiåret riktas därför till stor del mot skolan. De involverar vetenskapscentra, museer, skolor, universitet och bibliotek. Det finns ett brett program för elever (skolbesök, experiment och observationer) och lärare (fortbildningar) på flera orter i Sverige.

Finns liv i rymden?

Det är knappast svårt att skapa intresse för astronomiforskning.

För forskarna brottas med de stora frågorna: Är vi ensamma i universum? Finns jordlika planeter och hur vanliga är de i så fall? Fanns något innan Big bang och i så fall vad? Är universum oändligt? Påverkar solen jordens klimat och i så fall hur?
 
– All astronomiforskning kan relateras till sådana frågor. Det är enkelt att förklara vad vi gör, eller åtminstone varför vi gör det, säger Bengt Gustafsson.
 

Hänger ihop med de stora frågorna

Hans egen forskning till exempel, handlar bland annat om den kemiska sammansättningen i solen och i stjärnor av olika åldrar. Och han har kunnat visa att solen har en kemisk sammansättning som avviker från andra stjärnor av solens typ.
– De andra liknar varandra mer än solen, medan solen är egendomlig. Betyder det att det krävs en speciell sammansättning för att få en planet som jorden? Betyder det att vi är ensamma, frågar Bengt Gustafsson, och har därmed kopplat sin egen forskning till en av astronomins stora frågor.

Fotnot: Se vilka som är Astronomins stora frågoröppnas i nytt fönster just nu! 

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.