Vetenskapsrådet
"Jag har inte misslyckats, jag har bara funnit 100 000 sätt som inte fungerar."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2008 Nr 9

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Redogör varför Lund fick flest Linnéstöd, tack!

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Olaf Svenningsen vill gärna se en motivering till den övergripande panelns beslut om Linnéstöd.

DEBATT
Linnéstöden har, med Uppsala Nya Tidnings ordlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, blivit en "snackis" i forskarvärlden. Från en Uppsalahorisont märks särskilt att fördelningen av Linnéstöd två gånger i rad avvikit iögonfallande från andra sammanhang där den vetenskapliga kvaliteten är vägledande, till exempel Vetenskapsrådets egna projektbidrag. Som UNT, lite ofint, påpekade "leder" Lund med 14-5 över Uppsala i Linnéstöd och vi har därför tittat lite närmare på den senaste Linnéstödsomgången:
 
Av de 105 Linnéstödsansökningarna som granskades av fyra ämnespaneler skickades 39 vidare till en övergripande panel för slutgiltigt urval. Ämnespanelernas bedömning redovisas i detalj (vilket är oerhört värdefullt), men övergripande panelens bedömning ges bara i schablonartade formuleringar; samma formulering användes i 16 av den övergripande panelens 19 avslag.

Ger ämnespanelernas omdömen och betyg någon vägledning om hur besluten fattades av övergripande panelen?

Avslag utan kritik

Att leka med sifferbetygen säger inte så mycket: KI, Uppsala och Göteborgs universitets ansökningar fick till exempel något högre medelbetyg av ämnespanelerna än de från Lunds universitet. Alla 33 ansökningar som fick helhetsbetyget 4 av ämnespanelen gick vidare till övergripande panelen. 17 av dessa fick inte någon negativ kritik i ämnespanelernas sammanfattande omdöme.
 
Lite förvånande är att fem av dem som ämnespanelen gav högsta betyg och inte gav någon negativ kritik ändå fick avslag av övergripande panelen, som alltså delvis verkar ha gjort andra bedömningar. Övergripande panelens överväganden är sannolikt rationella, men varför då inte redogöra för dem? Att kortfattat, men konkret motivera de 19 avslagen kan knappast ha varit en orimlig uppgift för den synnerligen välmeriterade och bedömningsvana församling som övergripande panelen utgjorde.

Varför är det så viktigt med motiveringar?

I instruktionen till Vetenskapsrådet står att rådet ska "främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse".Linnéstödsansökningarna valdes ut av lärosätena och alla, i synnerhet de som gick vidare till den övergripande panelen, torde ha varit av mycket hög vetenskaplig kvalitet.

Beslut höljt i dunkel

Linnéstödens internationella peer review har stor potential att "främja den svenska grundforskningens kvalitet och förnyelse", men bara om resultaten av granskningen återförs till forskarna och lärosätena i så hög grad som möjligt. Motiveringarna från experterna utgör ett viktigt verktyg för att skärpa svensk forsknings internationella konkurrenskraft och det är lite synd att just det avgörande steget – själva beslutsfattandet – är höljt i relativt dunkel. För alla som fick avslag är motiveringarna dessutom det enda direkt konkreta man får tillbaka från Vetenskapsrådet för allt arbetet med ansökningarna. 

Vilket leder till min avslutande synpunkt: Lärosätena fick söka för sammanlagt 930 miljoner kronor och 140 miljoner fanns att dela ut. Beviljningsgraden var därmed förutbestämd till cirka 15 procent, att jämföra med Vetenskapsrådets allmänna beviljningsgrad som ligger runt 22-23 procent. De Linnéstödsprojekt som fått avslag har svårt att finna alternativ finansiering – det finns helt enkelt inga andra liknande stödformer. Är 15 procent verkligen en lagom beviljningsgrad när ett urval av landets främsta forskare lägger uppskattningsvis 40 arbetsårlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster på att sätta ihop ansökningar i linje med lärosätenas strategiska prioriteringar?

Olaf Svenningsen
Forskningssekreterare naturvetenskap och teknik, Uppsala universitet

Datum: 2008-12-01
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.