Vetenskapsrådet
"Jag har inte misslyckats, jag har bara funnit 100 000 sätt som inte fungerar."
- Albert Einstein
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
December 2008 Nr 9

<span class="bldtextfoto">Foto: Johan Qvist</span>Det beviljade medelbeloppet per år inom naturvetenskap och teknik har ökat något sedan Vetenskapsrådet bildades 2001. Allra högst var det förra året. (Klicka på bilden för att se en större version.)

De fick mest pengar!

<span class="bldtextfoto">Foto: Lunds universitet</span>Bertil Halle är beroende av externa medel för sin forskning.

<span class="bldtextfoto">Foto: Vetenskapsrådet</span> I vått och torrt: Närvaro eller frånvaro av vatten kan vara avgörande för hur ett protein binder en substrat-molekyl, till exempel en fettsyra. Bertil Halle har just fått 4,8 miljoner för att ta reda på mer.

Årets stora ansökningsomgång från Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap är avgjord.
Lundaprofessorn Bertil Halle fick högsta vinsten – totalt 4,8 miljoner över tre år för att studera biomolekylers växelverkan och dynamik.
Se tio-i-topp-listan i Tentakel.
930 miljoner kronor går till nya forskningsprojekt och forskaranställningar inom naturvetenskap och teknik den kommande treårsperioden. Ungefär en tredjedel av pengarna delas ut 2009.
Totalt beviljades 424 projektbidrag av 1 353 ansökningar. Det ger en beviljningsgrad på 31 procent.

– Förra året hade vi fler ansökningar och en högre beviljningsgrad eftersom vi då hade en stor extrasatsning på teknik, säger Arne Johansson, huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Låga medelbelopp

Han tycker att medelbeloppen borde vara högre än 664 000 kronor per år.
– Det är svårt att vara tuff när det finns lite projektmedel att fördela, men beredningsgrupperna kunde ha prioriterat ännu hårdare.
Medelbeloppet är något lägre för kvinnor (657 000 per år) än för män (665 000).

– En förklaring är att kvinnor söker ett lägre belopp, säger Arne Johansson.

Att även beviljningsgraden är något lägre för kvinnor (29 procent) än män (32) procent), förklarar han med att kvinnorna är akademiskt yngre än männen. Medianen för männens disputationsår är 1994, för kvinnorna 1996.

– Jag tror det kommer att jämna ut sig – bland de yngre finns allt fler kvinnor. Men det är en långsam process.
 

Lund fick mest igen

Liksom förra året kammade Lunds universitet hem mest pengar, följt av Uppsala universitet och KTH. (Se diagram) (Se vilka tio forskare som fick mest nedan.)
 
Den som fick allra mest pengar var Bertil Halle vid just Lunds universitet. Han är professor i fysikalisk kemi och får 1,6 miljoner kronor per år i tre år för att studera biomolekylers växelverkan och dynamik.

– Det är naturligtvis mycket glädjande att Vetenskapsrådet uppskattar vår forskning, säger han.
 
Bertil Halle har även ett löpande treårigt bidrag från Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och har haft medel från Vetenskapsrådet och dess föregångare sedan 1985.

Beroende av externa finansiärer

– Som de flesta andra mindre forskargrupper i landet, har vårt beroende av externa finansiärer ökat på senare år i takt med minskande fakultetsstöd. Den ekonomiska realiteten nu är sådan att bidragen knappt täcker lönekostnaden för mina båda doktorander och mig själv när overheaden dragits bort, säger han och berättar att forskargruppen på Kemicentrum krympt från åtta personer till tre.

– Det är i nuläget oklart hur vi ska finansiera övriga kostnader, som instrumentdrift och isotopanrikade kemikalier.

Det är sådant som behövs i hans forskning. Med hjälp av en specialiserad magnetisk resonans-metod som Halles forskargrupp utvecklat, har de lyckats kvantifiera hur vatten växelverkar med proteiner och andra biomolekyler .

Cellvatten "lättflytande"

Eftersom allt liv på jorden utvecklats i närvaro av vatten är det inte konstigt att vattenmolekyler spelar en stor roll för proteiners struktur och funktion. Men vattenmolekyler inuti celler beter sig något annorlunda än i provrör (eller i dricksglas). Hur stor denna skillnad är har debatterats livligt i över 50 år.

– Med vår metod har vi sett att cellvattnet till största delen är lika "lättflytande" som kranvatten, vilket har stor betydelse för de processer som sker i cellen.

I ett annat delprojekt studerar gruppen flytande vatten ner till minus 35 grader, där vattnets egenskaper är ännu mer bisarra än vid rumstemperatur.

– Vi tror att detta kan ge oss en bättre förståelse av drivkraften för proteinveckning, men vi försöker också besvara grundläggande frågor om vätebindningsnätverket i vatten, med relevans för allt från atmosfärskemi till nanoteknik.

Känner du dig som vattenforskare eller proteinforskare?
– Både och! Många komplexa biologiska fenomen är inte begripliga utan grundläggande kunskaper om vattnets fysikaliska kemi.

Fotnot: Efter rådsbeslutet den 5 november har ytterligare 52 projektansökningar beviljats eftersom nya pengar tillkommit – 66 miljoner (dels anslagssparande – ej utbetalt 2008, dels nya medel från regeringen – pris- och löneomräkning). Den här artikeln är skriven efter tilläggsbeslutet, medan övrig statistik bygger på de första preliminära besluten.

Fotnot 2: Vid ämnesrådets möte i november beslutades även om 32 forskarassistentjänster, med tillhörande projektbidrag. (Läs artikeln om Elisabeth Wulcanöppnas i nytt fönster.)
 
Fotnot 3: Ämnesrådet har också rankat ansökningar inom energi, där 22 stycken överlämnades till Energimyndigheten för beslut om finansiering. Läs om Lars Kloo som tror på svenska solcelleröppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.