Vetenskapsrådet
"The next 20 years of technology change will be equivalent to the past 100 years."
- Ray Kurzweil
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
November 2008 Nr 8

<span class="bldtextfoto">Foto: ESF</span>– Konkurrens är alltid sunt eftersom det ökar kvaliteten, säger ESF-chefen.

<span class="bldtextfoto">Foto: ESF</span>ESF är ingen finansiär, utan främjar forskning genom att organisera nätverk och pengar på en internationell nivå.

Behövs ESF, Marja Makarow?

<span class="bldtextfoto">Foto: ESF</span>– Forskningen blir alltmer global. Europa kan inte vara en egen enhet. Vi behöver en sund balans av konkurrens och samarbete med resten av världen. De bästa forskarna har redan egna nätverk och samarbetar globalt.

Marja Makarow lämnade forskningen i molekylär biologi för att serva forskarsamhället. Nu är hon chef för European Science Foundation, ESF.
– Jag tror och hoppas att vi har färre gränser i den europeiska forskningsvärlden om tio år. Och att industrin förstår vikten av grundforskning, säger hon i en intervju med Tentakel.
Finska Marja Makarow, 60 år, tog över chefskapet för ESFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster den första januari i år, efter svensken Bertil Andersson. Därmed blev hon den första kvinnan på posten sedan ESF grundades 1974.
Syftet med ESF är att främja högklassig forskning på europeisk nivå. Framför allt görs detta genom olika nätverk där man vill få forskare från olika länder att samarbeta, t ex genom olika så kallade EUROCORES-programlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och tidigare EURYI (European Young Investigators-programmet, som nu försvunnit med anledning av ERC:s Starting Grants.

– Vi behöver internationell konkurrens för att öka kvaliteten på forskning i Europa. Samtidigt kan vi utnyttja varandras kompetens och infrastruktur. Min erfarenhet är att europeisk forskning håller på att bli bättre organiserad och bättre finansierad.

Det finns många initiativ för att stärka europeisk forskning, Senast ut är EITlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, European Institute of Innovation and Technology (läs separat artikel i det här numret). Och nystartade European Research Council, ERClänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, delar ut stora summor till både unga och seniora forskare (Starting Grants och Advanced Grants).
 
Så, behövs verkligen ESF?
– Det är viktigt att reflektera över, men idag finns ingen annan europeisk spelare än ESF som möjliggör för forskare från olika länder att slå samman sina krafter och göra gemensam forskning över gränserna.
 
Marja Makarow anser att de europeiska forskningsorganisationerna ska specialisera sig på olika uppgifter, och hoppas på synergieffekter även om de i viss mån konkurrerar om samma pengar. Hon tror inte att ERC kommer att satsa på nätverksprogram liknande EUROCORES framöver.

– De har alldeles för lite pengar för det nuvarande programmet, och vi vet inte ens om det blir något åttonde ramprogram inom EU efter 2013.

I Sverige har regeringen just presenterat sin forskningsproposition för de kommande fyra åren. Där läggs 1,8 miljarder kronor på strategiska satsningar.

Vem tycker du ska bestämma vad man ska forska på?
– Det är en viktig – och känslig – fråga. Vi behöver två sätt att tänka här, säger Marja Makarow.
– Först och främst måste man komma ihåg att fri grundforskning är nyckeln till alla framsteg och innovationer. Den enskilda forskaren måste ha frihet att välja ämne och metod; det är den så kallade bottom-up-strategin. Men! Idag har vi så stora utmaningar i vårt samhälle, problem som forskningen kan hitta lösningar på. Därför måste vi se till att det finns forskningsmedel för sådan nödvändig forskning. Detta är top-down-strategin. Vi behöver båda!
 
Som exempel ger hon energiforskning. Det är den största utmaningen av alla, menar Marja Makarow. Vi måste hitta nya och renare energikällor för att få en hållbar utveckling av vårt samhälle.
 
Hur ser forskningslandskapet ut i Europa om tio år, tror du?
– Jag hoppas och tror att vi har ett forskningsområde utan gränser. Att det är lätt för forskare att flytta mellan olika universitet och infrastrukturer. Jag hoppas också på nya tvärvetenskapliga forskningsområden där de nya forskningsresultaten kommer samhället till nytta.
 
Vad tycker du om nivån på de skandinaviska forskarna?
– Den är god. De nordiska länderna har organiserat sin forskningsfinanisering mycket väl med klok forskningspolitik. Sverige är nummer ett när det gäller investering i forskning och utveckling inom OECD. Finland är nummer två...

ESF-chefen vill gärna se ett bättre samarbete mellan industri och grundforskning, och att näringslivet förstår att grundforskning är nödvändigt men tar tid.

Själv har Marja Makarow lämnat forskningen, även om hon fortfarande har kvar sin professur i tillämpad biokemi och molekylärbiologi vid Helsingfors universitet, där hon också blev vice rektor för fem år sedan.

– Jag var väldigt entusiastisk över det jobbet, men fick dåligt samvete gentemot min forskargupp. Nu håller jag på att avveckla den, och gav bort all min utrustning innan jag flyttade till Strasbourg, säger hon utan att låta det minsta ledsen. Jag tog ett rationellt beslut att istället serva forskningssamhället...

Även forskningspolitiskt arbete tar tid och finskan som nu bor i Strasbourg hinner inte utnyttja det kulturella utbudet med konserter och utställningar, som mycket som hon skulle önska.
 
– Strasbourg är en vacker historisk stad med en internationell atmosfär och mycket kultur!

 
Namn: Marja Makarow.
Ålder: 60.
Yrke: Chef för ESF, professor i tillämpad biokemi vid Helsingfors universitet.
Familj: Make vid Helsingfors universitet, vuxen son vid universitet i Cambridge.
Bor: Lägenhet i Strasbourg, lägenhet i centrala Helsingfors.
Intressen: Kultur! Klassisk musik, litteratur och konst. Gastronomi – jag älskar att laga mat till släkt och vänner. Intresserad av historia och gamla saker. Jag gillar att gå på auktioner och köpa antikviteter.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.