Vetenskapsrådet
"Vetenskapen har hittills haft till uppgift att skingra förvirring med hjälp av hypoteser."
- Friedrich Nietzsche
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2008 Nr 7

<span class="bldtextfoto">Foto: Eva Barkeman</span>Anna Ekberg forskar i Abisko.

<span class="bldtextfoto">Foto: Eva Barkeman</span>Den blåsiga myren i Stordalens naturreservat i Abisko ligger på 68:e breddgraden, perfekt för polarforskning.

Hon kollar växthusgaser i svenska Arktis

<span class="bldtextfoto">Foto: Eva Barkeman</span>Anna Ekberg undersöker växthusgaser vid Abisko naturvetenskapliga station.

<span class="bldtextfoto">Foto: Eva Barkeman</span>Thomas Holst har placerat en masspektrometer bland myggen i björksnåren.

Anna Ekberg viftar undan några myggor. Trots att hon befinner sig mitt i mygglandet Abisko får hon inte använda myggmedel eftersom medlet skulle påverka forskningen. Lundaforskaren och hennes kollegor studerar nämligen flödet av lättflyktiga kolväten – i jakten på klimatförändringar.
En rad forskningsaktiviteter har genomförts i de svenska fjällen i sommar, med anledning av det Internationella polaråret 2007-2008. Satsningen, som koordineras av Polarforskningssekretariatet och Vetenskapsrådet genom den svenska IPY-kommittén, kallas Arktiska Sverige och innebär en samordning av svensk polarforskning.

I Stordalens naturreservat strax öster om Abisko mäter Lundabiologen Anna Ekberg och kollegorna på Abisko naturvetenskapliga station växthuseffekten under sommaren i det karga lapplandslandskapet.

Mäter växthusgaser

Mitt ute i den arktiska vildmarken jobbar Thomas Holst, postdoktor från Tyskland, vid ett fem meter högt mättorn där han monterat en dyrbar masspektrometer som bland annat mäter mängden av stressämnet isopren i luften ovanför björktopparna. Mätningen är känslig och myggmedel är därför bannlyst.

– Vi tittar även på utbytet av koldioxid och andra växthusgaser mellan luften, markytan och växterna, säger Anna Ekberg i blåsten.

– Både i den lilla skalan – på bladnivå, och den stora skolan – på atmosfärnivå. På så vis får vi en bra bild av vad som händer.

Stoppar fotosyntesen

En av grenarna i den myggtäta björkskogen invid Stordalens blöta myr, är inlåst i en halvmeterlång tefloncylinder som fångar upp luftprov för att se om det sker ett nettoupptag eller nettoutsläpp av olika gaser.

Anna visar också en liten kammare där hon kan mäta fotosyntesen på ett enskilt blad i förhållande till dess areal. Genom att mörklägga kammaren kan hon stoppa fotosyntesen (som ju är beroende av ljus) i några minuter och istället mäta växtens "utandning" av koldioxid och gaser som bildas då.
 
– Vi kan se att växternas upptag av koldioxid har ökat, men samtidigt ökar utsläppet av metan i takt med att permafrosten tinar – så vi ser ändå en kraftigare miljöpåverkan nu än för 30 år sedan.
 
Ute på myren blåser det rejält (Stordalen kallades förr Blåsdalen av samerna), men fördelen är att myggen blåser bort. Anna Ekberg berättar att de blöta områdena ökar för varje år, och stöter ner ett instrument för att visa var permafrosten tar vid, några decimeter ner i marken. I ett blötare parti några meter bort finns inget motstånd alls. Permafrosten är borta.
 

Unik forskningsmiljö

Just Abisko är en unik arktisk forskningsmiljö med hundra år långa mätserier av till exempel temperatur, strålning och luftfuktighet. Att det dessutom finns tillgång till elektricitet gör det svenska polarområdet unikt även för internationella forskare.
 
– Abisko har en rik variation i geologi, flora och fauna. Bara på en timmes bilfärd, mellan Kiruna och Björkliden, passerar du skog, taiga, tundra och alpina områden. Vi har allt, säger Terry Callaghan, föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station.

 
Fotnot: Läs mer om arbetet på Abisko naturvetenskapliga stationöppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.