Vetenskapsrådet
"Vetenskapen har hittills haft till uppgift att skingra förvirring med hjälp av hypoteser."
- Friedrich Nietzsche
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Oktober 2008 Nr 7

Regeringen lovar 15 nya miljarder till forskning fram till 2012. Hur tycker du att de ska fördelas?

– 4 miljarder till Vetenskapsrådet att fördela till de olika ämnesgrupperna utan "politisk styrning", det vill säga utan ämnesmässig inriktning. 11 miljarder till universiteten för att fördela till sina fakulteter för satsning på forskning. Universiteten bör styra fördelningen strategiskt mer mot fakulteterna, som bör kunna göra strategiska satsningar, dels nysatsningar och dels stärka framstående forskning.
Svante Björck - Professor i kvartärgeologi, Lunds universitet
– Under flera år har det skett stora förändringar inom vårt forskningssystem för såväl universiteten som de tekniska högskolorna. Medlen per professor har alltid varit mycket mindre på de tekniska högskolorna än på våra universitet och minskningen av tillgången till fria forskningspengar har därför särskilt drabbat teknikvetenskap.

När nu regeringen säger sig vilja satsa på forskning och innovation låter det spännande. Jag hoppas att det åter blir möjligt att finna medel för kompetensuppbyggnad inom teknik, att det blir möjligt för den enskilda forskaren att formulera och arbeta med morgondagen utan alltför mycket begränsningar. För att på ett maximalt sätt kunna delta i industrisamarbete, tvärvetenskapliga forskningscentra och EU-projekt är det av största vikt att samtidigt ha möjlighet att driva egen spetsforskning.  

Detta gäller i hög grad mitt område polymerteknologi och de polymera materialen som ofta är den springande punkten för många innovationer.

Ann-Christine Albertsson - Professor i polymerteknologi, KTH
– Det är viktigt att stödja grundforskningen på universiteten. Flera av dagens stora frågor i samhället och i forskningsvärlden (till exempel energi, miljö och klimat) kan vi bara komma vidare med om mer resurser satsas på grundforskning, eftersom många av grundfrågorna inom dessa områden är obesvarade. För att öka kvaliteten på forskning måste medel i viss utsträckning delas ut i konkurrens, men det blir ineffektivt om en för stor andel av forskningstiden för aktiva forskare går åt till att skriva ansökningar.
 
Klimatforskning är ett centralt område och det är viktigt att en stor del av den satsningen ges till forskning som kan ge ökad förståelse av klimatsystemet och de processer som påverkar klimatförändringar.
Anna Rutgersson - Docent i meteorologi, Uppsala universitet
– Mer medel till grundforskning – som fördelas i konkurrens av universitetens själva. Det direkta stödet till universitetet är det mest positiva i den framtida satsningen. Det är oerhört viktigt att universitetens anslag förstärks för att ge lärosätena ekonomiska möjligheter att själva driva sitt kvalitetsarbete.

Personligen ser jag gärna att forskningsrådens budget stärks och att mindre resurser avsätts för riktade satsningar.

Göran Sandberg - Rektor Umeå universitet
– Regeringens satsning med 15 miljarder på forskning är efterlängtad. Under de sista tio åren har utrymmet för forskning bantats markant och Sverige har också tappat mark internationellt. Nu kan detta vända trenden. För att bli en bra satsning krävs dock en del tanke i hur pengarna fördelas.

Min uppfattning är att forskningspengar ger mest muskler om de utdelas i konkurrens, vilket betyder att forskningsråden bör ha en stor del av pengar, kanske 10 miljarder. Idag finns ett mycket objektivt och väl fungerande system för at dela ut forskningsanslag till de duktigaste forskarna, men tyvärr får de flesta alldeles för små anslag.

 Resten bör gå till universiteten och då utan öronmärkning, för att dessa ska kunna utarbeta egna strategier över hur man bäst ökar kvaliteten på forskningen och även hur man bygger upp forskargrupper av världsledande kaliber. Varje universitet i Sverige bör ha råd att ha något 10-tal forskargrupper av högsta internationella kvalitet. Detta kan innebära att man behöver rekrytera toppforskare och då konkurrerar vi på en världsmarknad där priset räknas i ett antal miljoner kronor per år för att få en riktigt duktig forskargrupp. (Det är inte lönen för toppforskaren som kostar mest, utan finansieringen av yngre forskare, tekniker och infrastruktur.)

Det kan tyckas som om detta blir enbart elittänkande – men man kan dra parallellen till ett fotbollslag. Utan några ledande spelare blir hela laget lidande, och dessa toppforskare måste få kosta pengar. För ett universitet betyder det allt eller intet att ha några affischnamn inom forskningen. Det lockar begåvade studenter, man blir attraktiv för internationella samarbeten och det genererar inte minst möjligheter för bra forskning som i sin tur genererar mer pengar.

Kerstin Johannesson - Professor i marin ekologi, Göteborgs universitet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.