Vetenskapsrådet
"Ibland tror jag att det säkraste beviset för att intelligenta varelser existerar någonstans i universum är att ingen av dem försökt kontakta oss."
- Kalle & Hobbe
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juli 2008 Nr 6

Skulle du vilja återvända till Kina och forska?

– Ja, jag skulle vilja åka tillbaka till Kina och forska. Det har varit en dynamisk utveckling inom forskningen tack var en ökande trend i finansiering. Kina erbjuder utomordentliga möjligheter med finansiering och stöd till excellenta forskare och man kan fokusera på det man är bra på.

– Faktum är att jag erbjöds en tjänst i Kina för sju år sedan, och skulle ha tackat ja om inte min familj sagt nej. I Kina måste alla arbeta oerhört hårt hela tiden. Våra barn skulle ha svårt att hantera den enorma pressen och konkurrensen i utbildningen. Dessutom står Kina inför stora miljöproblem, som luftföroreningar.

– Den stora fördelen med akademisk forskning i Sverige är att man har möjlighet att arbeta med något man är intresserad av. I Kina vore det inte möjligt, eftersom det är så stort fokus på kortsiktiga resultat i form av publiceringar med mera. Å andra sidan är framgångsrika forskare i Kina högt respekterade, medan det inte är någon större skillnad i Sverige.

– Jag tror att Kinas betydelse för forskningen kommer att öka i framtiden. Kanske inte inom fem år, men på längre sikt tack vare fler forskare, fler forskningsinstitut, större attraktionskraft på internationellt etablerade forskare, ökande finansiering, effektivt belöningssystem och ett ökat internationellt samarbete.

Deliang Chen - Professor i fysikalisk meteorologi, Göteborgs universitet
– Ja, det skulle jag kunna tänka mig, men av familjeskäl gör jag det inte. Mina barn (19, 13 och 7 år gamla) skulle ha svårt att anpassa sig till det kinesiska skolsystemet, och min man är svensk. Dessutom har jag en bra tjänst i Sverige.

– I Sverige är saker och ting bättre organiserade. Det är lättare med internationella kontakter och det finns tillgänglig forskningsutrustning. Å andra sidan är forskargrupperna här vanligtvis små (2-5 personer) och det är svårt att få ihop tillräcklig finansiering för en större grupp.
 
– I Kina måste man känna till systemet och ibland krävs det personliga kontakter för att få forskningsstöd. Mycket är byråkratiskt och tar lång tid. Forskargrupperna där kan vara väldigt stora (20-30 personer) eftersom lönerna betalas av universiteten och är mycket lägre än i Sverige. Det går att få rejäl finansiering om man är riktigt bra, och man får även många duktiga, hårt arbetande och motiverade studenter.
 
– Kina har lagt ner mycket energi på att dra till sig utländska forskare och har också investerat stora summor i tung vetenskaplig utrustning. Bra universitet har ofta liknande eller bättre utrustning än vi har i Sverige.
 
– Jag tror att Kinas betydelse för grundforskningen blir allt större i framtiden, tack vare att många kinesiska gästforskare återvänder, att Kinas regim investerar i forskning samt de många unga forskningsintresserade kinesiska studenterna.

Xiaodong Zou - Professor i strukturkemi, Stockholms universitet
– Nej, jag har inga sådana planer. Just nu är forskningen i Kina mer tillämpad, till exempel patent- och produktorienterad. Jag håller på med grundforskning, som är mer publiceringsorienterad. Dessutom är den akademiska miljön väldigt olik den i Sverige som jag vant mig vid de senaste sex åren.

– Det finns många fördelar med att stanna i Sverige. 1) Sverige ligger just nu på toppnivå inom många forskningområden, till exempel kommunikations- och informationsteknik, biologi, mekanik, materialvetenskap och fysik. I Kina finns inte tillräcklig tillgång till de senaste teknikerna ännu. 2) Finansieringen i Sverige är ganska stark, särskilt från staten. 3) Svenska universitet är relativt internationella, med starka nätverk mellan svenska forskare och toppforskare världen över.

– Grundforskningen i Kina kan få en ökad betydelse i framtiden om stat och näringsliv fortsätter att öka sina investeringar, och forskarna ägnar sig mer åt grundforskning.

Ming Xiao - Postdoktor i elektro- och systemteknik, KTH
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.