Vetenskapsrådet
"Kunskap är inte kunskap förrän någon vet att man vet."
- Lucilius
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Juni 2008 Nr 5

<span class="bldtextfoto">Foto: Lachlan Smith</span>Jodå, det är en trollslända.

Här kartläggs världens arter

<span class="bldtextfoto">Foto: Palmer W Cook</span>Är det inte en trollslända? Du hittar alla observationer i nya GBIF-databasen.

<span class="bldtextfoto"></span>I den nya GBIF-portalen kan sökningar göras med arternas svenska namn, liksom deras vetenskapliga latinska namn. (Klicka på bilden för en större version.)

<span class="bldtextfoto">Foto: Andreas Nilsson och FishBase</span>Dan Rosauer och Sven Kullander.

Har du hittat en snygg insekt?
Ny internetportal samlar alla uppgifter om biologisk mångfald i Sverige på ett enda ställe – www.gbif.se
Mångfalden av levande organismer på jorden utsätts för ett allt hårdare tryck. Men effekterna på ekosystem och enskilda arter är svåra att studera, trots att det finns miljarder uppgifter insamlade – allt från hundraåriga museisamlingar till dagsfärska observationsdata.
 
För att samla uppgifterna och göra dem lättare att komma åt bygger Global Biodiversity Information Facility, GBIF, upp en sökbar databas om allt från minsta virus till största däggdjur.

– Det förenklar arbetet med att snabbt få en bild av naturområden med värdefulla arter som behöver skyddas, förklarar den australiske biologen Dan Rosauer, som utvecklat ett analysverktyg för att utnyttja GBIF.

Över internet knappar han snabbt in en sökning på till exempel trollsländor. På några sekunder placeras 12 000 insamlingsplatser från GBIF ut i ett rutnät över kartan. Det går snabbt att hitta områden på australiensiska östkusten där flest arter trollsländor trivs.

– Vi kan också se endemiska arter som bara lever på ett fåtal ställen. Det ger en fingervisning om områden som är extra viktiga att skydda.

Sverige med från start


 
Sverige var med och grundade GBIF 2001 och har sedan 2003 en så kallad "nationell nod" vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, finansierad av Vetenskapsrådet med bidrag från Formas.

I april lanserade GBIF-Sweden sin nya internetportal, www.gbif.selänk till annan webbplats, där alla relevanta länkar, faktadokument och nyheter inom biologisk mångfaldsforskning i Sverige samlas på ett enda ställe. Där finns både museiföremål och observationer av arter i naturen.
Tjänsten vänder sig till forskare, lärare, myndighetspersoner och en intresserad allmänhet. Portalen har omkring 2 000 besökare i månaden.
 
Hittills har Sverige levererat nästan 16 miljoner dataposter till GBIF och är därmed den tredje största dataleverantören till GBIF-globalt sett. Allt är fritt tillgängligt.

Förstå klimat

Sven Kullander, som ansvarar för den svenska GBIF-noden, ser många nya möjligheter med databasen.
– Uppgifterna i GBIF kan berätta om allt från ekosystem till genetisk variation inom en art. Det gör att forskare runt om i världen kan hitta på en mängd olika användningsområden.
Kombinerat med miljödata som jordarter, klimat och höjd, kan informationen från GBIF till exempel användas för att förstå klimatpåverkan eller att välja plats för ett naturreservat.

Själv forskar han om fiskar och pekar på att en global databas till exempel kan bli värdefull för att få ett hållbart fiske.
– Idag ligger fokus på utbredningsdata, men vetenskapen som blir möjlig i takt med att databasen växer begränsas bara av forskarnas fantasi. Ringmärkningsdata om flyttfåglar skulle till exempel kunna vara till hjälp för att kartlägga spridningen av fågelinfluensan.

Andreas Nilsson
Eva Barkeman

Datum: 2008-06-02
Skriv ut Läs mer om databasen

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.