Vetenskapsrådet
"Mitt mål är enkelt. Det är en fullständig förståelse av universum; varför det är som det är, och varför det är överhuvudtaget."
- Stephen Hawking
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2008 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Foto: </span>

Håll koll på Japan!

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Anders Karlsson, som här kelar med Sonys robothund Aibo, menar att vi har mycket att lära av Japan.

DEBATT
"Tätbefolkat, resursfattigt, tekniskt avancerat – Japan idag, jorden om 50 år. Låt oss ha modet att gå i främsta ledet för att skapa positiva förändringar!"

Orden är Tokyouniversitetets rektor Hiroshi Komiyamas och yttrades vid ett möte förra året med en delegation från VINNOVA, Formas och näringsdepartementet. Under 1980-talet pratades det mycket om Japan. I samband med kraschen av den japanska ekonomin under 90-talet, och Kinas och Indiens snabba tillväxt, kändes det ett tag som Japan var bortglömt. Den tiden bör dock vara förbi.
 
Japan, med USA som nära allierad och Kina som granne, har en nyckelroll att spela som teknikförmedlare till de snabbväxande ekonomierna så att vi klarar en hållbar tillväxt. Som Asiens främsta forskningsnation har Japan även en betydande roll att spela i det globala forskningssystemet.

Forskningsbudget på 1 000 miljarder

Som kontorschef för ITPS Tokyo – ambassadens tekniskt- vetenskapliga kontor – är jag glad över att se alla fina samarbeten som redan finns mellan Sverige och Japan. Samtidigt ser jag att potentialen av möjliga samarbeten är långt ifrån utnyttjad. Japan har en årlig forskningsbudget (offentlig + företag) på nästan 1 000 miljarder kronor.
 
Enskilt starka miljöer såsom det naturvetenskapliga institutet RIKEN har en årlig budget på cirka 5,3 miljarder kronor, vilket kan jämföras med att Vetenskapsrådet delar ut cirka 2,7 miljarder kronor per år. Hur vi som en liten nation bäst samarbetar med globala jättar som USA, Japan, Kina, Indien och EU tror jag är avgörande för framtiden. Det handlar inte bara om enskilda forskares samarbeten, utan om tillgång till starka forskningsmiljöer och mervärde via finansiering från källor utanför våra gränser.
 
Det finns en god kunskap om Japan från svensk sida hos flera forskningsfinansiärer, men en gemensam strategi saknas kring samarbete. Ska det ske gräsrotsinitierat, eller via styrda samprojekt inom vissa områden? En oro är vidare det faktum att konkurrensen om de stipendier som finns för att ta sig till Japan, i vissa fall är relativt liten. Mer marknadsföring kan behövas.
 

Oberoende och konkurrensutsatt

Vad kan vi då lära av Japan? Framförallt tror jag att vi bör följa den dynamik som skapats i samband med japanska regeringens systemreform med start år 2001-2004. Universiteten och de nationella instituten har successivt getts mer oberoende, mer av konkurrensutsatt finansiering har införts, och mer av internationalisering krävs av universiteten. Med namn som "Global centers of excellence" och "World premier research initiative" injiceras rejäla summor till starka forskningsmiljöer.

En smått poetisk kommentar jag hörde från en japansk dekanus var denna: "Vi måste dock inte bara vattna på de blommor vi ser nu, vi måste vattna på hela jorden, ty de finaste blommorna kanske ännu är dolda". Vidare finns anledning att studera hur Japan och andra asiatiska länder alltmer samarbetar sinsemellan.
 

Bidra med jämställdhet

Ifall Sverige har något att lära Japan vore förmätet att spekulera kring, men kanske finns inspiration i vårt informella sätt att arbeta, vårt jämställda samhälle, och vår internationaliserade forskningsmiljö. Japan ligger fortfarande i industrialiserade OECD:s bottenliga vad avser både andelen utländska forskare och andelen kvinnliga forskare.  

Sverige är omtyckt bland japaner och den svenska modellen har ett (oförtjänt?) gott rykte. Dessutom, både utifrån vad jag märkt själv och hört från andra, så upplevs svenska forskare som lätta att samarbete med. Är det inte "Skandinaviens japaner" svenskarna ibland kallas?

Anders Karlsson
Kontorschef och Teknisk Attaché, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier-ITPS, Tokyo. ITPS ansvarar för svenska ambassadens tekniskt- vetenskapliga kontor. Karlsson är partiellt tjänstledig från en professur på KTH

Datum: 2008-04-28
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.