Vetenskapsrådet
"Mitt mål är enkelt. Det är en fullständig förståelse av universum; varför det är som det är, och varför det är överhuvudtaget."
- Stephen Hawking
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2008 Nr 4

<span class="bldtextfoto">Foto: Pavel Losevsky</span>Glastaket tycks sänka sig över många kvinnliga forskare.

Kvinnliga kemister slår i glastaket i Lund

<span class="bldtextfoto">Foto: Pavel Losevsky</span>Ett glastak uppenbarar sig för många kvinnliga forskare i karriären.

<span class="bldtextfoto">Källa: Cecilia Hägerhäll och Viveka Andersson</span>Män rankas högre. Bland de forskare med ett h-index under 20, rankades majoriteten män 4 eller högre, medan majoriteten kvinnor rankades 3 eller lägre. (Klicka på bilden för en större version.)

<span class="bldtextfoto">Foto: Åsa Langefors</span>Viveka Alfredsson och Cecilia Hägerhäll har upptäckt ett osynligt glastak för kvinnliga forskare på kemiska institutionen i Lund.

Kvinnliga forskare vid kemiska institutionen i Lund rankades vid en utvärdering lägre än de manliga, trots likvärdig mängd publikationer och citeringar (så kallat h-index).
– Uppenbarligen uppfattas männen som mer kompetenta än vad deras prestation antyder, medan kvinnorna undervärderas, säger Cecilia Hägerhäll och Viveka Alfredsson.
Då kemiska institutionen i Lund stod inför stora neddragningar tillsattes i fjol en extern utvärderingskommitté1 för att ta fram ett underlag för kommande nedskärningar. Förutom utvärdering av verksamheten bedömdes och rankades (betyg 1-7) de seniora forskarna på institutionen, baserat på CV, forskningsplaner och muntliga presentationer.
 
När utvärderingsresultatet offentliggjordes, uppenbarade sig plötsligt "glastaket", det osynliga hinder som hejdar kvinnor från att nå toppen på karriärstegen. Endast ett fåtal av institutionens kvinnor hade rankats högre än 3 (medelvärde män: 4,6, n=47, kvinnor: 2,9, n=16), något som förvånade två av de utvärderade universitetslektorerna Cecilia Hägerhäll och Viveka Alfredsson, då varken de eller någon de diskuterade resultatet med, ansåg att institutionens kvinnor var sämre forskare än männen. 

Påminde om Wennerås och Wold

– Det fick mig att tänka på studien av Wennerås och Wold2, som visade att det krävdes 2,5 gånger så hög produktivitet av kvinnor för att nå samma rankning som män, berättar Cecilia Hägerhäll.
 
I en liknande analys jämförde Hägerhäll och Alfredsson utvärderarnas rankning med forskarnas h-index3, ett mått som kombinerar antal publikationer med antalet citeringar i en enda siffra.
 
Spridningen i forskarnas h-index var betydligt större än den i rankningen och ökade som förväntat med ålder, men någon gruppering med avseende på kön syntes inte.
– Visst förväntade vi oss en variation i resultatet. Utvärderarna hade ju tillgång till annat material än bara antal publiceringar och citeringar, säger Hägerhäll. Men skulle kvinnorna verkligen vara sämre forskare, så skulle det avspeglat sig även i h-index.
 

Förvånande resultat

Det är i gruppen med h-index under 20 som resultatet var förvånande. 68 procent (tretton av nitton) av männen med h-index 10-20 rankades 4 eller högre, något som bara 22 procent av kvinnorna lyckades med (två av nio). Resterande sju rankades 3. Samma mönster syns i gruppen med h-index 5-10, där två män rankats 5 och en man rankats 3, medan fyra av fem kvinnor rankats 1, och endast en rankats 3.
 
Lars Thelander, professor i medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet och en av de fyra utvärderarna som har mångårig erfarenhet av utvärderingsarbete, låter sig inte imponeras av rapporten.
– h-index går inte att använda på så små dataset, menar han. Visst hade det varit ett billigt och snabbt sätt att utvärdera en grupp forskare, men de där måtten har också sina brister.
Han förordar det traditionella "peer-review" systemet, och vidhåller att granskning och subjektiv bedömning av publikationerna är ett rättvisare system än olika bibliometriska mått.

Varför rankades männen högre än kvinnorna trots ett likvärdigt h-index?
– Vi har granskat publikationslistorna, läst och bedömt de viktigaste publikationerna och vägt in var de publicerats. Andra faktorer, exempelvis antal doktorander och forskningsanslag, har ju också vägts in, säger Thelander.
 
– Fanns det inga bra publikationer eller få publikationer fick den muntliga presentationen relativt stor betydelse. Här kan nog mäns och kvinnors olika beteenden och benägenhet att hävda sig ha haft en viss betydelse.
 
Cecilia Hägerhäll och Viveka Alfredsson menar att männen med h-index under 20 har uppvärderats, medan kvinnorna i samma grupp i viss mån undervärderats.
– Man måste vara medveten om att "unconscious bias" finns hos oss alla. Ett sätt att minimera dess effekter är att kombinera peer-review med några olika bibliometriska mått. När dessa inte stämmer överens måste man reflektera över orsaken till avvikelsen.

Dekanus inte överraskad


 
Naturvetenskapliga fakultetens dekanus, Torbjörn von Schantz, tar allvarligt på rapporten.
– Jag är tyvärr inte förvånad, visst finns det en könsbias i utvärderingar. Vi kommer att ha rapporten i åtanke i framtiden. Det ska definitivt bli svårare att undervärdera kvinnor, lovar han.

Både Torbjörn von Schantz, Cecilia Hägerhäll och Viveka Alfredsson påpekar att de har största förtroende för utvärderarna och att de inte tror att dessa gjort någon medveten könsdiskriminering.

_________________________
 
1 Utvärderingskommittén bestod av Christina Moberg, KTH, Bengt Nordén CTH, Lars Thelander, Umeå universitet och Erik W Thulstrup, Roskilde universitet.
 
2 Wennerås C and Wold A. 1997. Nepotism and sexism in peer-review. Nature 387 (6631): 351-343.

3 Ett h-index på 20 betyder att forskaren har minst 20 publikationer som har minst 20 citeringar vardera, medan ett h-index på 100 visar att man har skrivit minst 100 publikationer som fått minst 100 citeringar vardera.

Åsa Langefors

Datum: 2008-04-28
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.