Vetenskapsrådet
"Mitt mål är enkelt. Det är en fullständig förståelse av universum; varför det är som det är, och varför det är överhuvudtaget."
- Stephen Hawking
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Maj 2008 Nr 4

Tror du att män tenderar att uppvärderas vid peer review, jämfört med kvinnor?

– Att utvärdera forskningens kvalitet är en mycket svår uppgift, och överallt i världen försöker lärosäten utveckla bättre metoder för att kunna rangordna forskare på ett rättvist sätt. I det aktuella fallet i Lund har man använt peer review med externa experter som har granskat både publikationslistor och forskarnas bästa publikationer, tittat på mottagna forskningsanslag och antalet doktorander samt lyssnat på muntliga presentationer och genomfört intervjuer. Detta är den metod som allmänt beaktas som det bästa sättet att utvärdera forskarnas framgångar. Det är riktigt att bibliometriska studier kan vara ett mycket bra komplement för peer review men ensamt ger de inte heller en helhetsbild på forskningens kvalitet.

– Dock är det mycket förvånande att kvinnliga forskare hamnade så systematiskt lägre på listan än män i denna studie. Detta är inte heller första gång att kvinnornas kompetens inte syns lika tydligt som männens i sådana sammanhang. Det är därför viktigt att fortsätta sträva efter en jämnare balans mellan kvinnliga och manliga experter i panelerna, trots att detta är en utmanande uppgift. Det finns fortfarande färre kvinnor än män i forskarvärlden och dessa få är redan mycket tungt belastade med olika förtroendeuppdrag.

Tuula Teeri - Professor i träbioteknik, KTH
– Om peer review-bedömningarna inte sker på ett objektivt sätt så är det givetvis inte bra. Vad det kan bero på är svårt att förstå eftersom det ju finns tydliga bedömningsgrunder att utgå ifrån vid till exempel tjänstetillsättningar. Kön ingår oftast inte bland dem.

– Det vore intressant att se om bedömningarna skiljer sig mellan manliga och kvinnliga utvärderare eller om det är en överrepresentation av män som ger en sämre värdering av kvinnliga sökande.

– Ett sätt att komma runt problemet skulle kunna vara identitetsneutrala ansökningar, även om det skulle betyda att stort merarbete. Om det istället är skillnader i hur män och kvinnor skriver sina ansökningar, och hur de därefter bedöms av män respektive kvinnor - mer än det faktum vilket kön den sökande har - så vore det bästa istället en jämn könsfördelning i gruppen av utvärderare.

Linus Sandegren - Forskare medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet
– Resultatet av utvärderingen i Lund är inte särskilt förvånande eftersom det är en vansklig process att bedöma forskares kvaliteter och sia om deras potential.

– Vid utvärdering av forskare kan risken för subjektivitet, och därmed diskriminering, minimeras om man använder relevanta och mätbara bedömningskriterier. Bibliometriska analyser är till exempel mycket användbara, men bara om de är utförda på ett grannlaga sätt – att bara räkna publikationer tillför inte mycket vid en utvärdering. Storlek på forskningsanslag eller antal doktorander en forskare varit huvudhandledare för kan också vara användbara mått. Men eftersom dessa kriterier är korrelerade bör de egentligen normaliseras så att prestationen bedöms i förhållande till de resurser forskaren haft tillgång till. Detta är mycket svårt att göra och tycks inte ha gjorts i Lundautvärderingen.

– Problemet i Lund får nog ändå anses bero mer på det faktum att man även använt sig av intervjuer, något som blir mycket subjektivt. Dessutom är relevansen begränsad eftersom en forskares kvaliteter bara i mycket liten utsträckning påverkas av hur bra han/hon kan presentera sin forskning inför en bedömningsgrupp (till skillnad från lärare som har detta som sin huvudsyssla). Dessutom speglar intervjuer både den intervjuade och den som intervjuar, så det finns stort utrymme för godtycke och därmed diskriminering – medveten eller omedveten.

Helena Danielson - Professor i biokemi, Uppsala universitet
– Man skulle kunna tänka sig att män och kvinnor har vissa olikheter i sin syn på vad som är god kvalitet i forskning och att det i så fall kan påverka en persons bedömning av manliga respektive kvinnliga forskare. Det är en av anledningarna till att Vetenskapsrådet har som regel att i de fall båda könen är representerade bland de sökande, till exempel till en rådsforskaranställning, så skall man också ha granskare av båda könen.

– Jag tycker detta är en mycket bra regel som man med fördel kan använda sig av också i andra utvärderingssammanhang. Min egen erfarenhet från arbete i arbetet med tillsättningar och i beredningsgrupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap är dock att könsdimensionen i peer review-processen är mycket liten.

Sven Stafström - Professor i beräkningsfysik, Linköpings universitet
– Peer review är inget bra kvalitetsmått när enskilda individer bedöms. Antal publikationer och citeringar kan däremot ge en bild av hur ett visst ämne förändrats över en längre tidsperiod och är även vara ett användbart mått vid jämförelser mellan länder.
 
– Jag kan inte uttala mig specifikt om just kemi i Lund, men min erfarenhet är att kvinnor inte sällan är förnyare av sina ämnen och därför ibland tenderar att rankas för lågt när de bedöms med traditionella ögon.
 
– På lång sikt är jag optimistisk om kvinnors möjligheter inom forskningen. Sverige behöver ta till vara alla sina begåvningar, men inte mist när det gäller kvinnors möjligheter att krävs uthållighet.  
Gunnel Gustafsson - Bitr generaldirektör Vetenskapsrådet
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.