Vetenskapsrådet
"Man ska vara på sin vakt mot ingenjörer: De börjar med en symaskin och slutar med en atombomb."
- Marcel Pagnol
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
April 2008 Nr 3

<span class="bldtextfoto">Foto: Tentakel</span>"Varsågod!" Universitetens jakt på donationer ger status, men kan också äventyra friheten.

Externa medel – bra eller dåligt?

<span class="bldtextfoto">Foto: Mikael Propst/SLU</span>”Fundraising får inte leda till styrning – då är det ren uppdragsforskning, säger Merike Ronéus som är chef för fundraising vid Uppsala universitet.

<span class="bldtextfoto">Foto: Tentakelf</span>Se upp! Gåvor kan vara vidhäftade med villkor.

Allt större andel av universitetens forskningsmedel kommer från extern finansiering, bland annat genom stiftelser och donationer. Men ger extrapengarna status – eller säljer man ut sin själ?
De senaste tio åren har de direkta statsanslagen, trots en ökning med en miljard, minskat i andel i förhållande till den externt finansierade forskningen.

2006 utgjorde de direkta statsanslagen knappt hälften, 46 procent, av de totala intäkterna på 24 miljarder kronor för forskning och forskarutbildning vid svenska lärosäten. (Se Vetenskapsrådets nya rapport "Finansiering av forskning inom den svenska högskolan 1995-2006länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster".)

"Statsanslagen räcker inte"

Vid Uppsala universitet finansieras mer än hälften av all forskning externt, enligt Merike Ronéus, chef för universitetets fundraising.

– Det visar hur stort behovet är! Statsanslagen räcker inte till våra universitet längre. Idag måste man se sig om efter extern finansiering, bland annat från stiftelser. Men universiteten söker i konkurrens, och pengarna räcker inte till...
 
Merike Ronéus har arbetat med fundraising vid Uppsala universitet sedan 2006. Visserligen fick Uppsala sin första donation redan 1624 då Gustav II Adolf gav universitetet mark och gårdar, men först nu är fundraisingen mer samordnad.
Donationerna, som kommer till Uppsala universitet via gåvor eller testamenten, kan användas till allt från forskning och utbildning till byggnader och förvaltning av kulturarv.

Ingen kultur att donera till universitet


 
– Alla pengar är välkomna. Givaren får föreslå vad pengarna ska gå till, men universiteten har alltid sista ordet. Icke öronmärkta gåvor kan bli stiftelser.
 
Merike Ronéus ser det som är ett stort problem för Sverige att det inte finns någon kultur att donera pengar till universitet.
– Gemene man tror att ett statligt universitet finansieras av staten...
 
Karolinska institutet, KI, har dock varit lyckosamt i sin nya fundraisingkampanj Genombrott för livetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med målet att dra in en miljard kronor till 200-årsjubileet 2010. (Se även filmenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.) I februari fick KI en donation på hela 350 miljoner kronor, från Familjen Erling-Perssons stiftelse.

– Fundraising är en relativt ny företeelse i Sverige, men kommer i framtiden att bli allt viktigare om vi ska kunna göra avgörande forskningsgenombrott, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska Institutet.

"Blandad finansiering är bäst"

Men frågan är vad externa medel betyder för forskningens trovärdighet. Ulf Heyman, universitetsdirektör på SLU, menar att donation är ett knepigt begrepp eftersom det kan innefatta allt från direkt gåva till uppdragsforskning.

– Som universitet är risken för styrning liten, men för enskilda forskare är risken uppenbar. Enskilda forskare kan "deala" med företag utan att universitetet vet om det, säger han och lyfter fram tobaksdiskussion på Karolinska Institutet kring 2000-talet, då det kom fram att det fanns tvivelaktiga sambandöppnas i nytt fönster mellan Swedish match och KI.

– Det är inget fel med donationer i sig, så länge det förs en öppen och offentlig diskussion. Problemet kan uppstå med hemliga avtal med företag, men det är en liten andel, bara cirka 1-2 procent.

– Bästa sättet för universiteten att undvika styrning är en blandad kompott av finansiering, säger Ulf Heyman.

Extra pengar ger status


 
Dan Brändström, som i höstas presenterade den statliga resursutredningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster för högskolan, menar att de ökande privata donationerna är en positiv trend. Extra pengar ger status.

– Donationer är absolut en förtroendeyttring; någon tycker att universitetet gör bra forskning. Men universiteten måste värna om sin integritet och se upp med donationer som är vidhäftade med villkor. Samtidigt kan man inte bygga upp murar, utan universitetsledningarna får själva bedöma från fall till fall om donationen ligger i linje med deras strategi.

I sin utredning föreslår han skatteavdrag för privata bidrag till lärosätena, precis som det är i många andra länder.

– Både företag och enskilda individer bör få skattelättnader för donationer till universiteten så att de kan stärka sin egen utveckling, säger Dan Brändström på telefon från Helsingfors där han deltagit i en diskussion om just skatteavdrag.

Fotnot: Läs även Alexandra Waluszewskis debattartikel Donationer – för ökad mångfald eller enfald?öppnas i nytt fönster.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.