Vetenskapsrådet
"Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap."
- Laurence Sterne
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Mars 2008 Nr 2

De får pusslet att gå i hop

BOSTON
Tillhör du också dem som älskar pussel och knep & knåp? För att vi ska ha något att pussla med, måste någon först ha konstruerat dem.
Några av världens främsta pusselmakare träffades i Boston i februari, vid det årliga stora vetenskapsmötet i regi av AAASlänk till annan webbplats.
— Det är ingen konst att göra ett svårt pussel. Utmaningen är att göra det lagom lätt. Hur kul är det att behöva lämna ett pussel olöst, frågar sig amerikanen Stewart Coffin, nestorn inom pusselkonsten, som designat omkring 200 olika pussellänk till annan webbplats.

Hans kanske mest kända pussel är hectix, ett nystan av oregelbundna stavar som lirkas ut bit för bit — och varianter av det. — Jag känner mig nästan skyldig när folk betalar dyra pengar för mina pussel — jag hade ju så roligt när jag skapade dem...

Udda humor

Han är dock inte matematiker till yrket.
— Det är en hobby som omfattar både teoretiska och praktiska talanger, både matematiska och psykologiska. Uppfinnare av knepiga pussel är ofta excentriska hantverkare med en konstnärlig ådra och ett udda sinne för humor.

Säger Stewart Coffin inför en fullsatt sal och låter som om han beskriver sig själv. Engagemanget hos den vithåriga farbrodern går inte att ta miste på när han tar upp en träknut och pekar.

Datorns skapar pussel

Kollegan Bill Cutler är lika fascinerad av pussel, men har en annan approach. Han är doktor i matematik från Cornell university i New York — och använder datorer för att konstruera nya pussel.
— Att lösa pussel ska vara roligt — till det är det ingen idé att använda dator. Jag programmerar datorn för att leta efter alternativa lösningar. Målet är att skapa pussel med bara en enda möjlig lösning.

Under åren 1987-1990 analyserade han med datorns hjälp 35,5 miljarder möjliga 6-bitarsnystan, vilket resulterade i ett helt nytt 6-bitarspussel med en enda unik lösning på tio drag.

Populära pussel

Den unge holländaren Oskar van Deventer har å sin sida uppfunnit en helt ny mekanism för sina mekaniska pussel. Han visar en rad prototyper, i allt från plast till metall. I de flesta fall handlar det om bitar som hänger samman så att man måste göra ett visst antal drag/vridningar, i en viss ordning, för att få loss en särskild bit. I andra pussel kombinerar han flera pussel i ett.

Hittills har 20 av hans pussel massproducerats och förra året vann han förstapriset i International Mobile Gaming Awards. Att det är populärt med pussel märktes i trängseln kring pusselborden i samband med seminariet: "Aha, den ska dit". "Nej, men det funkar ju inte". "Det här är omöjligt". "Titta, jag klarade det."

Fotnot: Läs mer om pussellänk till annan webbplats.

Nu kan du söka återvändarbidrag

Från och med 1 mars 2008 införs så kallat återvändarbidrag för postdoklänk till annan webbplats inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Bidragsformen riktas till dem som har postdoktorsstipendium från Vetenskapsrådet vid den tidpunkten eller senare.
— Det är viktigt att vi kan ge duktiga unga forskare bra villkor. Genom att införa detta återvändarbidrag vill vi underlätta återinträdet till Sverige för dem som haft postdoktorsstipendier. Det kan annars vara svårt att komma tillbaka, till exempel har stipendiaterna efter utlandstiden förlorat sin sjukpenninggrundande inkomst, säger Arne Johansson, huvudsekreterare i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Bidrag ges endast till dem som fullbordar sin utlandsvistelse och har haft Vetenskapsrådets postdoktorsstipendium under minst ett år.

Bidragstiden för hemvändarbidraget ska motsvara halva utlandsvistelsen för Vetenskapsrådets postdoktorsstipendium inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Tiden kan därmed variera från sex månader upp till ett helt år. För bidragsbeloppet är det samma schablon som för anställning som postdok i Sverige.

De behöriga kontaktas

Senast tre månader innan hemkomst ska stipendiaten vända sig till Vetenskapsrådet med en begäran. En projekt- och karriärplan ska bifogas samt ett intyg från värdinstitutionen i Sverige. De som beviljas bidraget får sedan en visstidsanställning som motsvarar bidragstidens längd.

Eftersom det är första gången som detta återvändarbidrag ges kommer Vetenskapsrådet att kontakta de som är behöriga att söka.

Nu kan du söka återvändarbidrag

Från och med 1 mars 2008 införs så kallat återvändarbidrag för postdoklänk till annan webbplats inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Bidragsformen riktas till dem som har postdoktorsstipendium från Vetenskapsrådet vid den tidpunkten eller senare.
— Det är viktigt att vi kan ge duktiga unga forskare bra villkor. Genom att införa detta återvändarbidrag vill vi underlätta återinträdet till Sverige för dem som haft postdoktorsstipendier. Det kan annars vara svårt att komma tillbaka, till exempel har stipendiaterna efter utlandstiden förlorat sin sjukpenninggrundande inkomst, säger Arne Johansson, huvudsekreterare i ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Bidrag ges endast till dem som fullbordar sin utlandsvistelse och har haft Vetenskapsrådets postdoktorsstipendium under minst ett år.

Bidragstiden för hemvändarbidraget ska motsvara halva utlandsvistelsen för Vetenskapsrådets postdoktorsstipendium inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Tiden kan därmed variera från sex månader upp till ett helt år. För bidragsbeloppet är det samma schablon som för anställning som postdok i Sverige.

De behöriga kontaktas

Senast tre månader innan hemkomst ska stipendiaten vända sig till Vetenskapsrådet med en begäran. En projekt- och karriärplan ska bifogas samt ett intyg från värdinstitutionen i Sverige. De som beviljas bidraget får sedan en visstidsanställning som motsvarar bidragstidens längd.

Eftersom det är första gången som detta återvändarbidrag ges kommer Vetenskapsrådet att kontakta de som är behöriga att söka.

Eva Barkeman

Datum: 2008-03-14
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.