Vetenskapsrådet
"Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap."
- Laurence Sterne
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Mars 2008 Nr 2
Elisabeth Haggård

<span class="bldtextfoto">Foto: Siv Engelmark Cederborg</span>Elisabeth Haggård.

Nyfiken grundforskare ber Leijonborg om pengar

<span class="bldtextfoto">Foto: Siv Engelmark Cederborg</span>Elisabeth Haggård gillar inte alla förslag i Resursutredningen från i fjol. – Det stör mig att andelen kvinnliga professorer förs fram som ett kriterium på kvalitet. Forskningskvalitet har inte med kön eller titel att göra. Och externa anslag säger något om kvalitet bara om de delats ut efter peer review.

<span class="bldtextfoto">Foto: Elisabeth Haggård</span>Så här ser de ut – fager med huvud och svans fotograferade i elektronmikroskop. I verkligheten är de 200 nanometer långa. Huvudet är ett proteinhölje som innehåller DNA. På svansens underdel finns fibrer som känner igen specifika receptorer på bakteriens yta. När de hittar rätt kontraheras svansens ytterhölje och ett inre rör friläggs genom vilket DNA skjuts in i cellen.

dokument

<span class="bldtextfoto">Källa: Elisabeth Haggård</span>Läs Elisabeth Haggårds, Örjan Wranges och Lars Wieslanders brev till Lars Leijonborg. (Klicka på bilden för att läsa word-dokumentet!)

Genetikprofessorn Elisabeth Haggård har kunnat följa en hisnande utveckling inom det egna forskningsområdet — som att hennes egen forskning om fager kan leda till bättre genterapi.
Men hon har också sett resurserna minska kraftigt. Därför uppvaktade hon i slutet av januari forskningsministern.
Hon kallar sin forskarkarriär "en fantastisk resa"  — trots allt mindre resurser. — När jag var student knäcktes den genetiska koden. Och kan vi snart få stamceller att utvecklas till det vi vill, vore det fantastiskt, säger hon.

Hennes egen forskning handlar om de allra minsta, fager, ett slags virus som infekterar bakterier. De är nanometersmå, men många — 1031 stycken på hela jorden — och viktiga.
— De är viktiga för balansen i ekosystemen. De kontrollerar bland annat bakterietillväxten i haven och reglerar på så sätt kol- och kvävecykeln på jorden.

Förökas i bakterier

Men de är fortfarande ganska outforskade och Elisabeth Haggårds mål är att förstå dem bättre. Vissa fager kan välja hur de ska föröka sig i bakterien. De kan antingen ta över bakteriens maskineri och föröka sig där, eller integrera sig i bakteriens kromosom och förökas som en del av den. En molekylär växel bestämmer vilket spår fagen ska ta, och en av de frågor hon vill besvara är hur växeln fungerar.

En annan är hur det enzym fungerar, som integrerar fagens DNA så specifikt i bakteriegenomet. Vet man det kan man förändra enzymet så att det känner igen en viss plats även i ett mänskligt genom.

— Lyckas man, kan man använda det vid genterapi och föra in nya gener på rätt ställe i det mänskliga genomet. Och då har man löst ett problem, säger hon.

Budskap till forskningsministern

Elisabeth Haggård är grundforskare. Men hon tycker att resurserna till den typen av forskning under senare år minskat så att kvaliteten påverkas. Därför uppvaktade hon tillsammans med två andra forskare den ansvarige ministern i slutet av januari.

Deras huvudbudskap till Lars Leijonborg är att grundforskningen måste få mer resurser för att behålla konkurrenskraften.
— Det är viktigt för Sverige. Utan grundforskning får vi inga innovationer, och utan innovationer inga nya företag. Utbildningen av en ny generation forskare blir sämre och då minskar den högtekniska industrins incitament att ha forskning och utveckling i Sverige, säger Elisabeth Haggård.

Förslag om kvalitetssäkring

Hon är ledamot i Vetenskapsrådets styrelse. Men det är som grundforskare hon var med och lämnade över forskardelegationens förslag till ministern: att öka Vetenskapsrådets budget rejält så att den forskarinitierade grundforskningen kan få mer stöd.

— Vetenskapsrådet är den enda instans som stöder grundforskning inom alla ämnesområden. Systemet med individuella projektansökningarna och peer rewiev-granskning är en garanti för att stödet ges till projekt av högsta kvalitet. Och eftersom nya anslag delas ut varje år kan nya områden snabbt få stöd, säger hon.    

Namn: Elisabeth Haggård.
Yrke: Professor i genetik vid Stockholms universitet. Ålder: 63 år.
Bor: Bromma.
Familj: Man, två egna barn och två bonusbarn mellan 22 och 40 år.
Intressen: antikviteter, hemslöjd, trädgårdsarbete.
Övrigt: Reste som ensam mamma som postdoktor till Nobelpristäta Cold Spring Harbor Laboratory i New York 1975-76. James Watson var föreståndare, Barbara McClintock aktiv forskare, och Richard Roberts grupp gjorde försöken som gav honom Nobelpriset 1993.

Fotnot: Läs Elisabet Haggårds, Örjan Wranges och Lars Wieslanders debattartikel i det här numret av Tentakel.

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.