Vetenskapsrådet
"Vetenskapen blir egentligen intressant först vid den gräns där den upphör."
- Justus von Liebig
Det här är tidningen Tentakels arkiverade webbsidor. Tidningen lades ned 2011.
Feb 2008 Nr 1

Medlemskapet som gör berggrunden till ett labb

Borrkärna

<span class="bldtextfoto">Foto: ICDP, GFZ Potsdam</span>Se upp! Borrkärna på väg upp ur berggrunden.

Christopher Juhlin

<span class="bldtextfoto">Foto: Privat</span>Geofysikern Christopher Juhlin hoppas att medlemskapet i ICDP ska ge schysta svenska borrhål.

borr-rigg

<span class="bldtextfoto">Foto: ICDP, GFZ Potsdam</span>Vill du hyra en borr-rigg får du punga ut med 200 000 kronor om dagen.

borrkärna

<span class="bldtextfoto">Foto: ICDP</span>Närstudie av borrkärna från San Andreasförkastningen i Kalifornien.

Sveriges berggrund är som ett enda stort laboratorium. Borrhål och borrkärnor kan avslöja geologiska processer, klimatförändringar och det biologiska livet nere i berget.
— Medlemskap i ICDP kan hjälpa svenska forskare att få borra här, säger geofysikern Christopher Juhlin.
Han har, tillsammans med geovetare vid fem universitet, fått 3,17 miljoner kronor i så kallat driftsbidrag från Vetenskapsrådets kommitté för forskningens infrastruktur. (Läs merlänk till annan webbplats om vilka som beviljats bidrag i det här numret av Tentakel.) Pengarna ska gå till svenskt medlemskap i ICDPlänk till annan webbplats (International Continental Scientific Drilling Program) över en femårsperiod.

— Det betyder en representant i ICDP:s kommitté, en direktkontakt till dem som beslutar vilka borrhål som ska göras. Förhoppningsvis hjälper det svenska forskare när vi söker pengar för att utföra borrning, säger Christopher Juhlin, geofysiker vid Uppsala universitet.

Han är programkoordinator för SDDPlänk till annan webbplats (Swedish Deep Drilling Program) som startats för att belysa frågor kring jordens historia och utveckling — och som kräver kunskap från djupa borrhål i just svensk berggrund.

Dyrt att borra

Men att planera och genomföra en djupborrning är komplicerat både ur teknisk och vetenskaplig synvinkel. Och dyrt. Bara dygnshyran av en stor borr-rigg med personal ligger i storleksordningen 200 000 kronor

Det är här ICDP kommer in i bilden, en paraplyorganisation som samlar forskare och ingenjörer med bred kompetens kring berggrund och djupborrning.

Christopher Juhlin hoppas att Sverige börjar borra 2011 och håller på i tio år framåt, kanske 3-5 borrplatser med några hål på varje ställe. I så fall kommer Sverige att ha flera borrhål av världsklass kring 2020.

— Vi har några förslag om var i Sverige vi vill borra, till exempel i fjällkedjan och förkastningszoner i norra Sverige.

Långa smala borrkärnor

Man borrar decimeterbreda hål, 2-5 kilometer rakt ner i berget. Resultatet är långa, smala borrkärnor av sten.
— De kommer inte upp som långa korvar, utan delas upp i 5-10 meter långa stänger.

Några forskare analyserar själva borrkärnan; tittar på struktur och lager som ger information om bergets geologiska historia. Andra forskare utnyttjar själva hålet och sänker ner instrument för att bland annat studera förändringar i berget över tid. Dessutom kan man se spår av både utdött liv och aktivt liv i form av bakterier som bor eller har bott djupt nere i bergen.

— Det finns de som menar att det finns lika mycket biomassa inuti jorden som på jordytan, säger Christopher Juhlin.
Medlemskap i fem år
Själv är han geofysiker och är intresserad av att med seismiska undersökningar studera strukturer i berggrunden, bland annat för att förstå uppbyggnaden av bergskedjor. En annan vanlig tillämpning av seismik är oljeprospektering.
— Miljöaspekten kan ju diskuteras, men jorden snurrar på grund av olja, eller hur? Fast själv cyklar jag till jobbet.

Det svenska medlemskapet i ICDP gäller för fem år. Vem som blir svensk representant är ännu inte bestämt.

Eva Barkeman

Datum: 2008-01-28
Skriv ut

Kommentarer

Kommentarsfunktionen är avstängd.
Välkommen tillbaka med dina kommentarer i den nya webbtidningen Curie från Vetenskapsrådet som lanserades 2012.
Ansvarig utgivare: Tomas Nilsson. Redaktör: Eva Barkeman.
Allt material på www.tentakel.vr.se är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Citera gärna artiklar men ange alltid källa.