Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

Håll svenskan levande som akademiskt språk!
Foto: Riksdagen
Marianne Watz (m) kräver lagstiftning för att hålla det svenska vetenskapliga språket levande.
DEBATT
Ska svenska även fortsättningsvis kunna fungera som ett vetenskapligt språk eller skall vi tillåta att denna språkdomän helt förloras till engelskan? Forskarna Britt-Louise Gunnarssons och Katarina Öhmans studie av bruket av engelska och andra främmande språk på samtliga institutioner vid Uppsala universitet visar att de flesta av fakulteterna är på väg mot engelska som huvudspråk i sin forskarutbildning. (”Det internationaliserade universitetet”. En studie av bruket av engelska och andra främmande språk vid Uppsala universitet. 1997.)

Mycket på engelska

De tekniska och naturvetenskapliga fakulteterna har kommit längst när det gäller användningen av engelska inom både grund- och forskarutbildningen. Även den medicinska fakulteten har kommit en bra bit på väg med att helt övergå till engelska.

Detta bekräftas av Maria Falk som i sin undersökning (”Domänförluster i svenskan” – Utredningsuppdrag från Nordiska Rådets språkpolitiska referensgrupp 2001) visar att Gunnarssons och Öhmans resultat inte bara gäller Uppsala universitet utan tycks peka på allmänna tendenser inom den svenska högskolan. Engelskan tycks dominera i hög grad inom särskilt forskarutbildningen, även inom samhällsvetenskap och humaniora. Gunnarsson och Öhman påpekar att om denna utveckling fortsätter kan studenter och forskare till slut inte använda svenska termer och uttryck och således inte tala på svenska om vad de håller på med.

Uppdrag att kommunicera

I universitetets uppdrag ligger att samverka med det omgivande samhället och kommunicera forskningsresultat och pågående forskning, universitetsvärldens så kallade tredje ben. Något som måste göras på svenska för att nå ut till det svenska samhället. Forskare måste kunna tala och skriva om sitt ämne på svenska för att konstruktivt kunna delta i samhällsdebatten. Om svenska högskolor och universitet underlåter att utföra denna uppgift uppstår ett demokratiskt underskott, eftersom universitetens forskning finansieras av svenska skattepengar.

I gällande högskoleförordning finns ingenting längre reglerat om det svenska språket. Man har fört en låt-gå-politik när det gäller svenskans ställning på lärosätena, både beträffande grundnivå och forskarnivå. I propositionen från 2005, ”Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik” understryks vikten av att lärosäten verkar för att en fyllig sammanfattning av avhandlingar görs på svenska och att regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen i denna fråga”.

Kräver lagstiftning

Detta har dock aldrig kommit till praktiskt utförande. Endast några få av våra universitet och högskolor har tagit initiativ till att utarbeta en språkplan och då gäller det endast grundnivån. Att svenska ska vara huvudspråk vid svenska lärosäten och att grundutbildning riktad till och bekostad av svenska medborgare ska vara på svenska är en självklarhet men bör regleras i högskoleförordningen.

Att publicera sin forskning på engelska gör det möjligt att nå forskarvärlden utanför Sverige och Norden vilket är helt nödvändigt och önskvärt för de flesta forskare. Väsentligt är naturligtvis också att kvalitetsgranskning måste kunna ske inom ämnesområdet.

I detta ligger dock inte någon motsättning till att även dokumentera sin förmåga att tala och skriva om ämnet på svenska genom att presentera ämnet inom fakulteten, samt utarbeta en sammanställning av den aktuella avhandlingen på svenska. Jag anser att detta ska införas som krav i berörd lagstiftning för att universitet och högskolor skall kunna fylla sin kommunikativa uppgift på ett fullgott sätt, samt för att hålla det svenska vetenskapliga språket levande.
2007-12-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se