Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

Hanne ska kolla sexbeteende i Oxford
Foto: Anna Jonsson
Hanne Løvlie har alltid varit intresserad av djur och beteenden, men det var en inspirerande gästföreläsare (Dr. Tommaso Pizzari) som ledde till exjobb om höns och en avhandling.
Visst kan en tupp gå som tuppen i en hönsgård.
Nyblivna doktorn Hanne Løvlie har fått ett postdoktorsstipendium för att åka till Oxford och fortsätta studera hur hönor och tuppar väljer varandra.
I sin forskning använde Hanne vår tamhöna, Gallus gallus domesticus, och dess anfader, den vildlevande röda djungelhönan, Gallus gallus, som härstammar från Asien.

– Jag har studerat djurens beteenden, med fokus på hur de kan förbättra sin fortplantningsframgång: Hanarna före och efter parning genom att konkurrera mot andra hanar. Och honorna genom att välja de "bästa" tupparna, antingen före parning, eller genom att välja spermier från dessa efter parning.

Hushållar med spermierna

Studierna visade att tupparna bjuder in till parning oftare och är mindre selektiva vid valet av partner än hönorna. De bryr sig inte mycket om huruvida partnern är ett syskon, men har god ekonomi över sina begränsade spermier och tar hänsyn till bland annat sin egen sociala status, hönans kvalitet och vem de redan har parat sig med.

– För att undvika att slösa med sina spermier parar de sig ibland utan att inseminera någon sperma, säger Hanne Løvlie. Egentligen strider det mot evolutionärt beteende, eftersom det viktigaste för en hane är att befrukta en honas ägg. Men beteendet leder till att hönorna blir mindre intresserad av andra tuppar, och tuppen kanske blir vinnaren av spermiekonkurrensen ändå.

Hönorna å sin sida undviker alltför påflugna tuppar, och väljer spermier från obesläktade hanar efter parning genom en mekanism som ännu inte är klarlagd.

– Sammanfattat kan man säga att könens sexuella beteenden påverkar varandra på ett komplext och dynamiskt vis som i slutänden handlar om att kontrollera vem som befruktar ägget, säger Hanne.

Oxford välrenommerat

Postdoktorsstipendiet gör det nu möjligt för Hanne Løvlie att åka till Oxford nästa år för att fortsätta studera hönsens beteende.

– Jag valde Oxford eftersom det är ett mycket välrenommerat universitet med lång historia inom beteendeekologin. Dessutom kommer jag att ingå i ett forskarlag med ett flertal forskare med liknande forskarfokus, till skillnad från min tid som doktorand då jag var den enda som studerade sexuell selektion hos höns på min institution.

– Nu när jag ska studera hur individers personlighet påverkar den sexuella selektionen, blir det spännande att jobba sida vid sida med andra forskare som använder fåglar i sin forskning – och studerar just spermiekonkurrens hos höns.

Vill tillbaka till Sverige

För Hannes del är postdok ett självklart steg i utvecklingen som forskare. Efter postdokperioden hoppas hon få möjligheten att återvända till Sverige, som hon numera ser som sitt hemland.

Som namnet antyder är Hanne Løvlie norska och påbörjade sina studier vid Norges Teknisk-Naturvetenskapliga Universitet i Trondheim, innan hon flyttade till Göteborgs universitet. Slutligen hamnade hon vid zoologiska institution på Stockholm universitet där hon avslutade grundutbildningen och lade fram sin avhandling i juni i år.

– Den främsta anledningen till att jag flyttade till Sverige är att studieupplägget inom beteendeekologi passade mig bättre här än i Norge, säger Hanne.

Förutom Hanne Løvlie tilldelades nio andra unga forskare häromveckan stipendier av Vetenskapsrådet för att åka utomlands på en tvåårig postdokvistelse. Ytterligare fem får anställning som postdoktor  i Sverige. (Se listan nedan.) Nytt för i år är att dessa postdoktorbidrag delas ut två gånger per år, på hösten och våren, för att korta väntetiden för den nydisputerade.


Namn: Hanne Løvlie.
Ålder: 30 år.
Bor: I Stockholm.
Familj: Sambon Anders Halvarsson.
Fritidsintressen: Drömmer fortfarande om en egen häst, men nu får forskningen gå före.
2007-12-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se