Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

Hennes forskning kan göra oss smala
Vid akut kyla huttrar vi, en muskelaktivitet som gör oss varma. Men vid längre vistelse i kyla producerar våra bruna fettceller värme genom hög förbränning.

Foto: Barbara Cannon
Barbara Cannon forskar på brunt fett.

Foto: Barbara Cannon.
Den bruna fettvävnaden syns vid undersökningar med PET-kamera, där ett radioaktivt ämne injiceras i kroppen. Då syns vävnader med snabb ämnesomsättning, såsom tumörer. Men också det bruna fettet, som finns runt hjärtat, njurar och ryggraden.

Bruna fettceller innehåller mycket fler mitokondrier – de små kraftverk i cellen där förbränningen sker – än vita fettceller. De har också fler blodkärl som kan förse cellerna med syre till förbränning och föra bort värme som bildas.
De skyddar mot kyla – och kanske mot fetma. Forskning kring bruna fettceller ger Barbara Cannon 1,1 miljoner kronor om året i tre år, i årets ansökningsomgång hos Vetenskapsrådet.
Därmed hamnar Barbara Cannon på plats 23 på listan. Hon ligger bäst till av kvinnorna. Men 22 män har fått större forskningsbidrag.

– Man kan inte jämföra rätt av. Det är ämnesspecifika saker som avgör. Jag fick det högsta bidraget i den beredningsgrupp min ansökan behandlades i, men den har inte lika mycket pengar att fördela som vissa andra grupper, säger Barbara Cannon.
– Ren naturvetenskap är inte prioriterat för närvarande. Mitt eget anslag har trots utmärkt utvärdering nästan halverats på fyra år.

Barbara Cannons forskning handlar om bruna fettceller, en speciell fettvävnad som finns hos däggdjur. Cellerna hjälper oss att klara kyla genom att förbränna föda så att värme bildas.

Skyddar mot farlig kyla

Vid akut kyla börjar vi huttra – och får värme av den höga muskelaktiviteten.
Men efter några veckor av kyla, acklimatiserar sig kroppen. Det beror på att värme produceras i de bruna fettcellerna. De kan bilda trehundra gånger mer värme än kroppen i genomsnitt.

Brunt fett finns hos barn och vuxna. Men vävnaden är svår att se eftersom den krymper när den inte behövs. Forskare har sett att hos vilda djur förnyas cellerna inte på sommaren, men de börjar bildas igen på hösten när frisläppandet hos vissa ämnen från nervsystemet ökar.

Spännande tillämpningar

Barbara Cannons grupp studerar cellernas funktion, mekanismerna bakom förbränningen och hur nervsystemet styr tillväxten av celler. För ju fler bruna fettceller vi har, desto mer kan vi förbränna och då bildas också mer värme. 

Det är ren grundforskning. Men på sikt finns intressanta tillämpningar.
– Vi är intresserade av de bruna fettcellernas roll för kroppsvikten. En tanke är att om vi kan stimulera deras aktivitet hos vuxna överviktiga kan de själva förbränna sitt fett – och har cellerna rätt aktivitet hela tiden blir vi aldrig feta.

Letar efter de gener som styr

– Nu söker vi de gener som bestämmer vilken typ av fettcell en stamcell utvecklas till, för att se om det kan gå att aktivera generna att bilda fler bruna fettceller, säger Barbara Cannon.

Barbara Cannon sitter själv i ämnesrådet för naturvetenskap som beslutat om tilldelningen av forskningsmedel.
Tror du att det finns de som misstänker dig för jäv?
– Det kan inte uteslutas men jag har inget att göra med den beredningsgrupp som behandlar min ansökan.


Namn: Barbara Cannon.
Yrke: Professor i fysiologi vid Stockholms universitet.
Ålder: 61 år.
Familj: Maken Jan Nedergaard, professor i fysiologi vid samma institution, två barn.
Bor: Ekhagen, nära universitetet.
Intressen: Forskning, resor.
Övrigt: Barbara Cannon är född i England och kom till institutionen för 40 år sedan, med ett stipendium från universitetet i London för ett akademiskt år utomlands.
2007-12-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se