Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

Nobelmiddag för svensk spinntronikforskare
Foto: Siv Engelmark Cederborg
Galaglittret från årets Nobelpris i fysik faller över Johan Åkermans forskningsområde spinntronik.

Foto: Johan Åkerman
Oscillatorn är uppbyggd av olika lager. Tunnlingsbarriären är bara en nanometer tjock och omges av magnetiska lager. När en ström läggs uppstår ett vridmoment mellan lagren som får det fria lagret att rotera. Det ger en oscillerande resistans och en växelspänning med frekvens i GHZ- området som kan användas som radiosignal. (Klicka på bilden för en större version.)
–  Klockrent! Årets Nobelpris i fysik hamnade helt rätt, och klockrent inom mitt eget område.
Det säger spinntronikforskaren Johan Åkerman vid KTH, som sedan flera år samarbetar med en av pristagarna.
– Det är fantastiskt att de fick priset. Men inte oväntat för oss som arbetar inom magnetism, för upptäckten har kommit till stor nytta. Vårt informationssamhälle är beroende av den, säger han.

Nobelprisupptäckten, jättemagnetoresistans, har revolutionerat tekniken att läsa information från hårddiskar. Det är tack vare den vi fått allt mindre hårddiskar.

Pristagarna är Albert Fert, Frankrike, och Peter Grünberg, Tyskland.

Gamla bekanta

Johan Åkerman känner Albert Fert sedan flera år.
– Han var på sabbatical (sabbatsår) på University o California i San Diego när jag var postdok där. Nu jobbar vi med liknande problem och diskuterar data med varandra. Och i somras var han i Stockholm på en spinntronikkonferens som Ulf Karlsson vid KTH ordnade.
– Då träffade jag också Peter Grünberg. Vi höll i ett seminarium tillsammans.

Laddning och magnetism

Spinntroniken nyttjar liksom vanlig elektronik elektronernas laddningar, men också den magnetiska effekt som deras spinn ger upphov till. Med den kombinationen kan man skapa extremt känsliga och snabba sensorer för magnetiska fält. Och det ger helt nya tillämpningar, för datorminnen- och oscillatorer.

Magnetiska datorminnen har Johan Åkerman varit med och tagit fram vid Freescale Semiconductors i Phoenix, Arizona. 2005 fick han ett anslag från Stiftelsen för strategisk forskning för att bygga upp en egen forskningsgrupp, och flyttade hem till Sverige och KTH.

Enklare trådlös kommunikation

Nu utvecklar han nya oscillatorer, de komponenter som genererar pulser i ett kretskort. Han använder både magnetisk jättemagnetoresistans och så kallade magnetiska tunnlingselement, vars resistans ändrar sig blixtsnabbt när de känner av ett magnetiskt fält.

Ur tunna filmer av järn, kobolt och nickel processas de nanosmå delarna fram.

Oscillatorn är i nanometerstorlek, medan dagens motsvarighet kräver flera kvadratmillimeter. Den spinntroniska varianten kan också arbeta över ett stort antal frekvenser i det område som används för trådlös kommunikation.

– De kan byggas in i bilradar, mobiltelefoner, trådlösa nätverk, nästa generation bluetooth, trådlösa skärmar och trådlös högupplöst tv.

Johan Åkermans forskargrupp har kommit en bit på väg med sina oscillatorer. De har bland annat kunnat visa att komponenterna kan fungera ända upp till 65 GHz. Värt att fira.

Så, ska du gå på Nobelfesten?
– Ja, det hoppas jag. Fysikpriset är klockrent inom mitt område. Det händer nog bara en gång i livet. Men jag har inte fått någon inbjudan än. Däremot har min fru och jag precis blivit inbjudna till Kungaparets middag för Nobelpristagarna på Stockholms slott, och det är fantastiskt roligt.


Namn: Johan Åkerman.
Ålder: 37 år.
Yrke: Forskare i tillämpad spinntronik vid KTH i Kista.
Familj: Fru och två barn på 3,5 år.
Bor: Sollentuna.
Intressen: Musik, språk.
Övrigt: Pianist och studentsångare. Har varit i amerikansk tv med The Phoenix Symphony Chorus.
2007-12-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se