Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

De fick mest pengar!
Foto: Tentakel
Nästan en miljard kronor har fördelats inom naturvetenskaplig och teknikvetenskaplig grundforskning, över en fyraårsperiod. 483 forskare har fått projektbidrag och 35 unga doktorer en forskarassistentjänst.

Foto: J-O Yxell, Chalmers
Bengt Nordén på Chalmers tog storvinsten – 5,4 miljoner kronor fördelat på tre år – för att studera tredimensionell struktur hos biomolekyler.

Arne Johansson och Margareta Blomberg.

Foto: Pamela Werner
Så har antalet ansökningar och antalet beviljade ansökningar varierar över åren sedan Vetenskapsrådets födelse 2001. (Klicka på bilden för en större version!)
Färre sökande, men mer pengar.
Det förklarar den ovanligt höga beviljningsgraden i Vetenskapsrådets stora ansökningsomgång i år.
Se tio-i-topp-listan i Tentakel.
483 forskare som sökt projektbidrag i år kunde fira när de efterlängtade besluten togs i november. Det var hela 32 procent av alla 1502 sökande.
– Beviljningsgraden har ökat i år tack vare mer pengar och färre ansökningar, säger Arne Johansson, huvudsekreterare vid ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap.

Att det har kommit in färre ansökningar tror han dels beror på att man numera bara får ha två löpande bidrag från Vetenskapsrådet, dels på att det blivit färre forskare ute på lärosätena.

Utökad budget

Samtidigt har alltså budgeten inom naturvetenskap och teknik utökats med 80 miljoner kronor för teknikvetenskaplig grundforskning och 10 miljoner för forskning inom hållbar utveckling.
Totalt har ämnesrådet i år haft närmare en miljard kronor att dela ut för de kommande tre-fyra åren.

– Det är en mycket välkommen budgetförstärkning och vi ser en tydlig förbättring av beviljandegraden inom de tekniktunga områdena som fysikalisk kemi, kemiteknik, medicinsk teknik och teknisk mekanik, säger Arne Johansson.

Det beviljade medelbeloppet är det högsta hittills i Vetenskapsrådets sjuåriga historia: 700 000 kronor per år. Samtidigt är det högsta beloppen lägre än tidigare.
– Det beror på hur ansökan ser ut, menar Arne Johansson.

Bengt Nordén i topp

Den som toppar listan över projektbidrag i år är Bengt Nordén, professor i fysikalisk kemi vid Chalmers tekniska högskola, som får drygt 5,4 miljoner kronor över en fyraårsperiod.

– Det är mindre än tidigare år, men jag ska naturligtvis inte klaga. Forskningen som stöds av Vetenskapsrådet utgör kärnan i min verksamhet. Och det fantastiska är att man har så stor frihet när man väl förmedlat sin vision. Ju närmare grundforskning man ligger, desto svårare är det att planera forskningen och förutspå tillämpningar.

Ändå har han en hel del konkreta förslag på tillämpningar i sin forskning. Hans grupp har bland annat utvecklat ett ”strukturverktyg” som med hjälp av spektroskopi kan urskilja molekylstrukturer där andra metoder går bet.
Med detta verktyg kan Chalmersforskarna följa mekanismerna bakom hur små molekyler binder till bio-makromolekyler, vilket kan få betydelse inom läkemedelsindustrin. Nyligen upptäckte de till exempel en ny mekanism för hur vissa komplex känner igen insidan av DNA-spiralen. Denna mekanism skulle kunna användas för att identifiera bitar av DNA-kedjan som är typiska för malariaparasitens DNA.

– Projektbidraget från Vetenskapsrådet går till att avlöna doktorander, och till en del laboratoriematerial förstås. Universiteten har inte mycket pengar längre, knappt till våra löner, suckar Bengt Nordén.

Få kvinnor

Annars är de största förlorarna i årets ansökningsomgång kvinnorna.
Första kvinnan på topplistan hamnade på 23:e plats. (Se separat intervju med Barbara Cannon). Beviljningsgraden för kvinnor var bara 25,7 procent, men för män 33,5 procent. (Jämför med den totala beviljningsgraden på 32 procent.)

– Det är så pass anmärkningsvärt att vi måste analysera vad det beror på. Det vore konstigt om kvinnliga forskare blivit sämre från ett år till ett annat, säger Arne Johansson.

En förklaring kan dock vara de extra teknikpengarna, eftersom det finns färre kvinnor inom det området.
– Men det är förmodligen inte hela förklaringen.

Avgör framtiden

Alla som är inblandade i bredningsprocessen vittnar dock om stor noggrannhet i urvalet och en mycket hög kvalitet.
– Men det är svårt att jämföra ansökningar med så olika inriktningar. Det är svårt att avgöra vilka som egentligen är de bästa, säger Margareta Blomberg, professor i kvantkemi och ledamot i beredningsgruppen för fysikalisk och teoretisk kemi
– Det känns fruktansvärt att göra dessa bedömningar och prioriteringar mellan olika ansökningar. Man avgör ju folks framtid, säger Margareta Blomberg och ser verkligen ut som hon våndas.


Här är tio-i-topplistan:

1)    Bengt Nordén            Chalmers      5,45 milj (4 år)
2)    Jan-Erling Bäckvall   Stockholm     4,50 milj (3 år) 
2)    Fredrik Gustafsson     Linköping      4,50 milj (3 år)
2)    Rolf Johannesson      Lund             4,50 milj (3 år)
2)    Björn Otternsten        KTH              4,50 milj (3 år)
2)    Anders Rantzer          Lund             4,50 milj (3 år)
2)    Reine Wallenberg     Lund             4,50 milj (3 år)
8)    Gunnar von Heijne    Stockholm     4,35 milj (3 år)
9)    Sverker Werin           Lund             4,23 milj (3 år)
10)   Gerhart Wagner       Uppsala         4,20 milj (3 år)
 

Fotnot 1: Beviljningsstatisktiken är preliminär.
Fotnot 2: Ämnesrådet har också tagit beslut om forskarassistenttjänster. 35 av 286 fick. Se separat artikel:"Här är flyttfågeln som får en foasstjänst"
Fotnot 3: Vetenskapsrådets styrelse tog i november beslut om 15 postdoktorer. Se separat artikel: "Hanne ska kolla sexbeteenden i Oxford".
Fotnot 4: 20 forskare får pengar från Energimyndigheten. Se separat artikel: "Energipengarna strålar på Olle".
2007-12-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se