Webbfrågan
Skulle du vilja gå på Nobelfesten?

60% 6% 33%
Antalet svar:66
Nästa nummer
Den 28 januari 2008

Inför regler för vetenskapligt författarskap!
Alexandra Krettek, docent Göteborgs universitet.
DEBATT
Vetenskapligt författarskap är inte så enkelt som det kan tyckas. Det verkar givet att alla som bidragit konstruktivt till ett projekt är berättigade att vara medförfattare när arbetet sammanfattas i en artikel. Trots detta förekommer stora variationer.

Det är dags att få fram en nationell rekommendation för hur vi ska definiera vetenskapligt författarskap

Alla "vet" vad som gäller

Alfabetisk ordning på författarna lanserades som ett försök att skapa större rättvisa. Detta system har inte slagit igenom och det traditionella mönstret med en senior forskare eller gruppledare som sista namn dominerar fortfarande. Alla ”vet” vad som gäller: tidigt i karriären gäller det att stå så långt fram som möjligt (helst först) och senare i karriären så långt bak som möjligt (helst sist). Detta vägs också in vid ansökningar.

Sökandens placering i förhållande till övriga medförfattare samt antal författare på artikeln är viktiga faktorer. Att använda bokstavsordning i nu rådande bedömningssystem vore kontraproduktivt för de flesta forskare som inte har efternamn som börjar på A eller Ö.

Kompisförfattare

Antal författare bör rimligen avspegla projektets omfattning. Idag ser vi ofta milslånga författarlistor, vilka inte enbart beror på att flera forskargrupper samarbetar runt ett givet problem. Dessa långa författarlistor har inte sällan tillkommit som ett led i kompisförfattarskap med motiveringen ”du står på mitt, så står jag med på ditt arbete”.

Arbetsinsatsen för ett sådant författarskap är ringa eller obefintlig men ger en skenbart längre publikationslista. Denna publikationslista tyder sedan på stor vetenskaplig produktivitet och väger tungt vid ansökningar som därmed kan ha ett positivt utfall.

Strategiskt tänkande vad gäller författarskap har bidragit till att mängden avtackade personer ökar. Beroende på medförfattarnas akademiska titel är de ”mer eller mindre” berättigade till ett medförfattarskap. De som verkligen gjort arbetet avtackas i ”Acknowledgement” och seniora personer övertar författarskapet. Är det ett sådant system vi vill verka i?

Standardiserad mall

Det borde vara möjligt att skapa en standardiserad mall för vem som är berättigad till medförfattarskap på en vetenskaplig artikel.

De rådande missförhållandena inom vetenskaplig publicering är globala och uppmärksammas mer och mer. Många vetenskapliga tidningar (både i pappersform och elektroniska) kräver allt oftare att varje författare anger vilket bidrag han/hon gjort på aktuell artikel och signerar detta intyg. Vissa nättidsskrifter publicerar denna lista i anslutning till artikeln och varje läsare kan direkt se vilket bidrag varje enskild författare gjort.

En del universitet ger ut rekommendationer för vad som ska gälla för medförfattarskap vid deras institutioner. Harvard Medical School visar tydliga rekommendationer i ”Authorship Guidelines”.

Författaren ska ha bidragit

Det innebär att författaren ska ha bidragit med idén, designen, analysen och/eller tolkningen av de data som presenteras. Vidare påpekas att heders- eller gästförfattarskap inte är acceptabelt, samt att enbart bidrag med forskningsmedel eller tekniska resurser inte motiverar till författarskap.

Tiden känns mogen att försöka få fram en nationell rekommendation för hur vi i Sverige ska definiera vetenskapligt författarskap. Kanske skulle de stora forskningsråden gå samman med universitet och högskolor i denna strävan? Förhoppningsvis får vi därmed ett mer transparent system i den meritokratiska djungeln.
2005-12-19

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se