Webbfrågan
Har du sökt medel från Vetenskapsrådet i år?

50% 3% 46%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 december 2007

Havsnivån höjs snabbare än man trott
Foto: Stefan Borgius
Enligt Dorthe Dahl-Jensen har man underskattat den snabba förändringen av Grönlandsisen.
Genom att studera 120 000 år gamla lager i Grönlandsisen konstaterar forskarna att världshavens yta kan stiga fortare än beräknat. Visserligen kan istäcket överleva ett varmare klimat bättre än man tidigare trott, men samtidigt finns tecken på en oväntat hög hastighet hos de förändringar som ändå sker.
Ett exempel på snabba förändringar hittade forskarna vid studier av en så kallad isström, is som rör sig som en flod genom resten av inlandsisen och ofta bildar isberg vid mynningen, så kallad kalvning.

– På bara två-tre år ökade hastigheten hos en stor isström till mer än det dubbla. Det tyder på att man underskattat de snabba ändringar som kan ske av den mängd is som lämnar isen per år, säger Dorthe Dahl-Jensen, professor vid Niels Bohr Institutet vid Köpenhamns universitet. Dorthe Dahl-Jensen deltog i klimatkonferensen "Global Environmental Change: The Role of the Arctic", som arrangerades av European Science Foundation, Vetenskapsrådet och Formas i oktober.

Eem-perioden

Dorthe Dahl-Jensens forskning tyder alltså även på att inlandsisen klarar ett varmare klimat betydligt bättre än vad tidigare modeller räknat ut. Dorthe Dahl-Jensen och hennes kollegor förnyar nu underlaget för dessa modeller, bland annat genom att studera hur isen från den så kallade Eem-perioden rört sig.

Under Eem-perioden, för cirka 120 000 år sedan, var det i genomsnitt flera grader varmare än under modern tid. Detta varmare klimat varade i flera tusen år. Detta har forskarna kunnat kartlägga via ett tiotal olika parametrar, bland dessa isens syrehalt. Forskarna har även tagit DNA-prov under botten av istäcket. Från DNA-proven har man kunnat dra slutsatsen att det var cirka 400 000 år sedan Grönlands inre senast var barmark.

Förnyad modell

Genom att kombinera dessa data har Dorthe Dahl-Jensen skapat en förnyad modell som visar att en stor del av inlandsisen kan finnas kvar även vid en lång period med ett varmare klimat än vi haft hittills i modern tid.

– Vi närmar oss i dag det klimat och de temperaturer som gällde under Eem-perioden, säger Dorthe Dahl-Jensen. Den här forskningen handlar alltså inte om några abstrakta resonemang, utan om något som kan vara en konkret verklighet inom kort. Styrkan med att forska på inlandsisen är att vi kan studera hur isen faktiskt påverkats under tidigare varma perioder, och jämföra detta med de modeller vi har för att beräkna hur framtiden för istäcket kan se ut. Stämmer modellen med verkligheten under Eem-perioden, ja då litar jag också på modellen.

Inga spåmän

Dorthe Dahl-Jensen betonar vikten av att modellerna är tillförlitliga när forskarna presenterar sina prognoser inför politiker och allmänhet.
– Vi forskare får inte vara "spåmän", vi måste vara "vise män". Vi får absolut inte använda modeller som överdriver faran med klimatförändringar, då förlorar vi vår trovärdighet. Just därför är det viktigt med den här typen av forskning som kan användas för att bekräfta eller modifiera de modeller som vi forskare presenterar för samhället.
2007-10-29

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se