Webbfrågan
Har du sökt medel från Vetenskapsrådet i år?

50% 3% 46%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 december 2007

Var Linné verkligen rasbiolog?
Foto: KVA
Kopparstick av Carl von Linné, gjord 1740 av konstnären Augustin Ehrensvärd.

Både rasbiologer och frenologer – som trodde att hjärnans form hade betydelse för människans beteende – har använt Carl von Linné för egna syften.
Carl von Linné har blivit en kult som använts i olika syften, bland annat av rasbiologer.
Det har väl inte undgått någon att vi i år firar 300-årsminnet av Carl von Linnés födelse. Samtidigt kan man säga att vi också firar ett annat Linnéjubileum av mer metakaraktär, nämligen 200-årsminnet av uppkomsten av Linnékulten det vill säga kulten av Linné som person och som vetenskapsman.

Alltsedan år 1807 har kulten av Linné existerat vid sidan om det historiska studiet av honom. Det rör sig om två skilda aspekter, som berör varandra men inte sammanfaller. Man måste ha klart för sig om man talar om den historiske personen Linné eller om hur han har framställts och använts av eftervärlden.

Många missförstånd, såväl överdriven dyrkan som alltför hård kritik, bottnar ofta i att man inte skiljer dessa båda perspektiv från varandra.

Ovanligt med jubileum

För 200 år sedan var det långt ifrån någon självklarhet att fira ett Linnéjubileum. Faktum är att vi över huvud taget känner till ytterst få jubileer före 1800-talet. Själva detta betraktelsesätt, denna sifferlek att tänka i hundraårsintervaller fanns helt enkelt inte då. Undantagen var några enstaka kyrkohistoriska jubelfester.

1800-talet var nationalismens århundrade både i Sverige och utomlands, och i detta ingick också att skapa historia, att skapa traditioner. Med nutida språkbruk skulle det ha kallats att man upprättade en kanon, där Linné infördes vid sidan om hjältekungarna Carl XII och Gustaf II Adolf.

För detta syfte passade Linné utmärkt. Bortsett från det faktum att han tveklöst var en av få internationellt kända svenska vetenskapsmän kan man ta fasta på att hans roll som ”Blomsterkonung” passade den specifikt svenska nationalismen som handen i handsken. Naturen, den friska luften och det härdande och sunda klimatet har varit viktiga beståndsdelar i den svenska patriotismen ända sedan Olaus Magnus dagar. Detta tema blev inte mindre aktuellt när nationalromantiken med dess provinsiella naturdyrkan bröt igenom i slutet av 1800-talet. Linné låg således, kan man säga, rätt i tiden.

Linnékulten skruvades upp

Linnékulten skruvades upp under 1800-talets lopp, decennium för decennium. Det faktum att till exempel darwinismens genombrott gjorde stora delar av Linnés system föråldrat synes inte ha påverkat hans aktier negativt, tvärtom nämndes han av darwinisterna själva med stor respekt som en föregångare.

Under 1900-talet har däremot bilden av Linné väsentligen nyanserats. I stället har olika kritiska perspektiv lyfts fram. Han har beskyllts för att ha varit en ålderdomlig skolastisker när han utformade sitt Systema naturae och inte minst på senare år har hans människolära tagits upp för att bevisa att han var en tidig rasbiolog, eurocentriker, att han hyste starka fördomar mot folk i fjärran länder, ja, att han kanske rentav var rasist.

Förebild för rasbiologer

Sant är förvisso att Linné sågs som en förebild av såväl 1800-talets frenologer som 1900-talets rasbiologer, men man får inte glömma att Linné verkade i en helt annan tid med andra förutsättningar. Han kan inte göras ansvarig för hur hans idéer har använts eller hur hans skrifter har citerats långt efter sin död. Varken juridiska eller historiska domar kan fällas utifrån principen ”guilt by association”.

I år har Linnéfirandet förmodligen varit mer omfattande än någonsin förut. 1800-talets Blomsterkonung har blivit Mr Flower Power, en person med fel och brister men vars liv och verk uppenbarligen fascinerar än i dag.

År 1829 uttryckte Geijer förhoppningen att Linnéfirandet skulle bli en ”hoppets fest för vetenskaplig odling”. Kanske är det där vi har hamnat till slut. Linné skulle förmodligen själv vara nöjd om man visste att han – om inte annat – sett till att vetenskapen med jämna mellanrum får stå i centrum.


Fotnot: Artikeln bygger på föredraget ”Linné och Linnékulten” som hölls på Vetenskapsrådets forskartorg vid Bokmässan i Göteborg den 29 september 2007.

Fotnot 2: Se tidigare artiklar i serien "Lätt om Linné:

Nu utges Linnés allra första skrift
Många slår mynt av Linné
Linnés "kollega" ansåg honom löjeväckande
Linné: Malaria orsakas av lerpartiklar
Linné kunde gjort en Darwin
"Stenar alstras inte ur ägg"
Skicka iväg Linné!

2007-10-29

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se