Webbfrågan
Har du sökt medel från Vetenskapsrådet i år?

50% 3% 46%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 december 2007

Ny instans mot forskningsfusk
Kalle diskuterar med Hobbe om det moraliska dilemmat kring fusk... (Klicka på bilden för en större version.)

Gunnel Gustafsson, Håkan Wennerström och Arne Johansson.
I somras kom ett förslag om en ny myndighet kallad Oredlighetskommittén, en fristående instans som ska utreda misstänkt forskningsfusk.
– Det finns en gråzon för vad som räknas som oredlighet. Den ökade pressen gör att många tänjer på gränserna, säger professor Håkan Wennerström.
Vetenskapsrådet och SUHF förslår att Sverige, liksom andra nordiska länder, inrättar en central myndighet för att pröva misstankar om forskningsfusk på ett mer rättssäkert och enhetligt sätt. Vem som helst ska kunna anmäla forskningsfusk och lärosätenas utredningar ska kunna överprövas.

Redan förra året skärptes hanteringen av misstänkt forskningsfusk i högskolelagen, då lärosätena blev skyldiga att utreda misstankar om oredlighet. Men eftersom där inte står något om hur utredningen ska gå till, anser Vetenskapsrådet och SUHF att denna skärpning inte är tillräcklig för att skapa ett rättssäkert system.

Olika vid olika lärosäten

I dagsläget kan det skilja sig åt mellan olika universitet och högskolor hur man behandlar frågor om oredlighet.

– Därför bör det finnas speciella oredlighetsnämnder vid universiteten och högskolorna som arbetar utifrån gemensamma kriterier för hur man definierar oredlighet. I dag saknas sådana, säger Gunnel Gustafsson, biträdande generaldirektör vid Vetenskapsrådet.

Tillsammans med SUHF:s styrelseordförande Göran Bexell har hon undertecknat förslaget som i mitten av juni skickades till utbildningsdepartementet. Här finns konkreta idéer på hur man bör utforma en ny organisation för utredning av vetenskaplig oredlighet.

60 remissvar

– För att upprätthålla forskningens förtroende är det viktigt att vårt förslag genomförs skyndsamt, säger Gunnel Gustafsson.

Nära 60 remissvar har kommit in till departementet med varierande synpunkter på förslaget. Alla betonar dock hur viktigt det är att Sverige har ett bra system för att hantera oredlighetsfrågorna, inte minst för att bibehålla förtroendet från allmänheten.

Just nu behandlar departementet förslaget och remissvaren, och räknar med att frågan kommer upp i någon form i forskningspropositionen nästa höst.

Tveksam forskningsetik i årets omgång

Och det är hög tid. I årets stora ansökningsomgång inom Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap har flera fall av tveksam forskningsetik upptäckts.
–  Min personliga gissning är att det är en ökande trend, säger huvudsekreterare Arne Johansson.

En forskare är under utredning av sitt eget universitet, en annan har angivit en publikationslista med felaktiga uppgifter, en tredje har nyligen fällts för oredlighet av Vetenskapsrådets expertgrupp för misstänkt oredlighet i forskningen.
Men frågan är hur länge dessa forskare ska sitta i karantän. Går det att komma tillbaka till den akademiska världen?

– Det här är en ny typ av frågor som vi måste lära oss att hantera internt, vi behöver en policy. På Vetenskapsrådet är vi fortfarande ovana vid sådana här ärenden – lyckligtvis, säger Arne Johansson.

"Forskningsfusket har ökat"

Även Håkan Wennerström, professor i fysikalisk kemi vid Lunds universitet, är övertygad om att forskningsfusket har ökat.
– Ja, pressen är större idag. Dagens akademiska system inbjuder till ett oetiskt beteende, säger han. Vissa vetenskapliga tidskrifter anses finare än andra, till exempel Nature och Science, och då är det många som frestas att tänja på gränserna.

Han anger karriären som huvudskäl, men det handlar inte bara om att öka chansen till forskningsbidrag, utan också om prestige med impact factor och hög citeringsgrad.

– Det finns en gråzon för vad som räknas som fusk.
Håkan Wennerström pekar på att det förekommer vänskapskorruption även i den akademiska världen, allt från ”kompisciteringar” till ett ibland korrupt system med granskare i tidskrifter.
– Eftersom de ofta görs anonymt är det svårt att kontrollera.

Handledaren har största etikansvaret

Ett sätt att förekomma vetenskaplig oredlighet är kurser i etik för doktorander. De flesta universitet tillhandahåller just sådana kurser, även om de sällan är obligatoriska.

Håkan Wennerström menar dock att det största ansvaret för etisk skolning av unga forskare ligger hos handledaren.
– Om inte handledaren respekterar de etiska reglerna, så hjälper ingen kurs i världen.


Fotnot: Läs mer om forskningsetik på CODEX.
2007-10-29

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se