Webbfrågan
Har du sökt medel från Vetenskapsrådet i år?

50% 3% 46%
Antalet svar:60
Nästa nummer
Den 3 december 2007

Ny rådsforskare värdesätter arbetsklimatet
Foto: Malin Svensson
Jan Larsson är ny rådsforskare i epigenetik, vid Umeå universitet.

Foto: Jan Larsson
Bananflugan är lättodlad med en generationstid på bara tio dagar.

Foto: Jan Larsson
Genom att slå samman ett bananfluge-protein med ett flourescerande protein, kan en gens aktivitet detekteras som grönt fluorescerande ljus.
Arbetsklimatet har stor betydelse även i forskarvärlden.
– Att skapa en bra grupp är en viktig bit som kanske har blivit underskattad, säger docent Jan Larsson som är epigenetiker och en av landets sex nya rådsforskare.
Utnämningen till rådsforskare betyder ekonomisk trygghet för Jan Larsson vid Umeå centrum för molekylär patogenes på Umeå universitet. Nu kan han anställa ytterligare en forskare.

I forskargruppen ingår idag en postdoktor, två doktorander och en biomedicinsk analytiker. Både i gruppen och institutionen för övrigt råder en ganska jämn fördelning mellan kvinnor och män. Jan Larsson tror att det bidrar till den goda arbetsmiljön.

Fungerande gruppdynamik

– När jag anställer någon ser jag naturligtvis till kompetensen. Men det är också viktigt att personen passar in i gruppen, att det blir en fungerande gruppdynamik.

Han tror att det kortsiktigt kan fungera bra med en tävlingsinriktad kultur. Men på lång sikt är det alltid bättre att skapa en atmosfär där alla trivs.
– Jag skulle inte ha klarat mig själv om det hade krävts vassa armbågar, säger han uppriktigt.

Cellulära minnen

Jan Larssons forskningsområde är epigenetik. Det handlar enkelt uttryckt om cellulära minnen. Cellen kommer ihåg sitt uttrycksmönster och var den ska vara.
– Alla celler innehåller information om hur de kan bli till exempel en levercell eller en
blodcell, men de använder bara den information de behöver.

Jan Larsson och hans medarbetare utforskar de regleringsmekanismer som påverkar
vilka gener som uttrycks på bland annat könskromosomer.
Honor har två X-kromosomer, hanar har en X-kromosom. Det finns alltså två kopior i honor och bara en i hannarna.

Som en avancerad termostat

Trots det måste de allra flesta gener uttryckas lika mycket på både hona och hanne.
Organismen får lösa det på något sätt. Däggdjurens honor stänger av en av X-kromosomerna.

Bananflugan har en annan modell. I stället för att honorna stänger av en X-kromosom sker en uppgradering av hannarnas avläsning. Den går alltså snabbare. Samtidigt måste X-kromosomerna uttryckas i rätt mängd i förhållande till andra kromosomer.
Jan Larsson jämför med en avancerad termostat som både bromsar och gasar för att skapa rätt balans.

– Vårt stora fynd är att vi också har hittat ett sånt här system på icke-könskromosomer.
Det finns på kromosom 4 på bananflugan, berättar han.

Ungt område

Epigenetik är ett ungt område som sannolikt kan få stor betydelse för många medicinska problemställningar. Jan Larsson anser dock att grundforskningen har ett värde i sig.

Tillsammans med sina kolleger fortsätter han att undersöka regleringsmekanismer på molekylär nivå. De arbetar med bananflugan för att den är välkänd, lätt att odla och har en generationstid på bara tio dagar. Det går bra att hålla ett stort antal stammar utan att det kostar alltför mycket jobb och pengar.

– Bananflugan är också för vår frågeställning ett lagom komplicerat system. Det är bättre att börja med enklare mekanismer för att sedan gå över till system som ligger närmare människan.


Namn: Jan Larsson.
Ålder: 40 år.
Familj: Fru, två döttrar 15 och 13 år gamla.
Bostad: Villa i Sävar, knappt två mil norr om Umeå.
Fritid: Fiske, skidåkning.
2007-10-29

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se