Webbfrågan
Tror du att nanotekniken kommer att revolutionera världen?

37% 6% 55%
Antalet svar:43
Nästa nummer
Den 29 oktober 2007

Grundforskning är den långsiktiga strategin
Arne Johansson, huvudsekreterare NT.
Vetenskapsrådet, liksom andra finansiärer och universitet, sitter nu med pannorna i djupa veck för att svara på regeringens uppmaning om tankar kring forskningsstrategier för framtiden. Intressanta tankar väcks kring möjligheter att identifiera strategiska områden även för grundforskningssatsningar, vilket då skulle kunna föra med sig en breddning av Vetenskapsrådets verksamhet.

Ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap har just satt ihop sin inlaga till styrelsen för att belysa rådets syn på framtida satsningar och behovet av bredd i satsningen på den forskarinitierade forskningen. En intressant aspekt på detta är att det nu ställs allt större krav på universiteten att formulera reella strategier för sin framtida verksamhet. Detta är en tuff uppgift för universitetsledningarna och kan spela en viktig roll i samband med framtida medelsfördelning.

Allt fler länder uppmärksammar betydelsen av ökat grundforskningsstöd som en motor i samhällsutvecklingen, men också för den starka kopplingen till framtida tekniska innovationer. Det långsiktiga perspektivet är centralt och det kan vara värt att notera att det amerikanska ACI (initiativet för att stärka USA:s position inom ”discovery and innovation”) anlägger ett tioårigt perspektiv.

När det gäller att identifiera områden av långsiktig strategisk betydelse för Sverige, gäller det att inte bara springa i samma spår som alla andra utan att på ett intelligent sätt utnyttja kompetens som långsiktigt byggts upp. Grundforskningsbehovet är enormt inom de stora framtidsutmaningarna inom hälso-, miljö-, klimat- och energiforskning, men det är också viktigt att komma ihåg att de verkligt stora och nyskapande upptäckterna ofta bygger på oväntade kunskapsgenombrott som skapats genom årtionden av bakomliggande grundforskning.

En bred satsning på grundforskning av allra högsta kvalitet kan därför ses som en slags riskförsäkring. Grundforskningen ger svar, inte bara på frågor vi ställt, utan även på frågor vi ännu inte formulerat. Det behövs därför en slags formulerad kunskapsstrategi som i sin tur kommer att ha stor betydelse för framtida innovationer och tillväxt. 

Jag vill i detta sammanhang gärna ge följande lilla exempel på oväntade och långa orsakssammanhang från ämnesrådets ovan nämnda inlaga:

”Exempelvis var det få forskare på 1950-talet som förstod att koldioxid, med dess förhållandevis låga halter i atmosfären, har oerhört stor betydelse för jordens klimat. Sverige bidrog centralt i den tidiga forskningen i klimatfrågan bland annat genom det banbrytande oceanborrningsprojektet, Albatross-expeditionen (1947-1948).

Expeditionen ledde till en initial förståelse av processerna kring hur koldioxid tas upp eller frigörs av världshavet, bland annat vid kalkbildning. Denna förståelse var avgörande för till exempel W.S. Broeckers forskning om kolcykeln och klimatet, vilket ledde till att han blev 2006 års Crafoordpristagare. Dagens satsning på klimatforskning utgår från denna tidiga grundforskning.”

2007-10-01

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se