Webbfrågan
Tror du att nanotekniken kommer att revolutionera världen?

37% 6% 55%
Antalet svar:43
Nästa nummer
Den 29 oktober 2007

Bologna – ett luftslott i jämförbarhetens namn
En brittisk student tar kandiatexamen på 90 veckor, medan en svensk student måste arbeta 120 veckor. Det "enhetliga" högskolesystemet är orättvist, anser Edith Ringmar och Bebben Tegelaar, ordförande respektive vice ordförande vid Stockholms universitets studentkår.
DEBATT
Det kommer att bli tuffare att vara student med den nya studieordningen rapporterar Svenska Dagbladet onsdagen den 12 september. Artikeln fokuserar framförallt på den längre studietiden och den ökade risken för en social brain drain – det är inte studenterna från studieovana hem som vinner på den numera tvååriga masterexamen med en tydlig nivåskillnad från grundnivån.

Dessa negativa konsekvenser vägs i debatten kring införandet av det nya studiesystemet upp med ett unisont omfamnande av Jämförbarheten. Man menar att svenska studenter i och med implementerandet av Bolognaprocessen kommer att stå med ena benet ute i Europa, och det på samma villkor som övriga europeiska studenter.

En chimär

Denna jämförbarhet, menar Stockholms universitets studentkår, är en chimär och det är av största vikt att vi studenter får veta hur det verkligen ligger till. Det är framför allt på två punkter jämförbarheten haltar: när det gäller studietiden och införandet av högskolepoängen (hp) samt ECTS och införandet av den sjugradiga betygsskalan på Stockholms universitet.

Att vi numera läser 30 högskolepoäng per termin och 1,5 högskolepoäng per vecka gör vi för att vi ska läsa i samma takt som övriga Europa. Dock förtäljer icke historien att man ute i Europa och i övriga världen har väldigt olika studietakt. Det svenska akademiska året är 40 veckor långt medan det exempelvis i Storbritannien och Irland är 30 veckor, oberoende av om man har treterminssystem eller inte.

Orättvist mot svenskar

I själva verket är det bara i Holland som man läser lika många veckor per år som i Sverige. Det innebär med andra ord att en svensk student måste arbeta 120 veckor för att ta en kandidatexamen medan motsvarande examen i Storbritannien kräver 90 veckors arbetstid. Enligt detta system så värderas heltidsstudier i Sverige med samma poängtal per vecka som deltidsstudier (75 procent) i resten av Europa, USA och Japan.
Detta är naturligtvis en stor orättvisa mot svenska studenter.

När Sverige antog Bolognareformen valde man att låta varje enskilt lärosäte välja vilken betygsskala man ville använda. Man bestämde sig vidare för att de lärosäten som valde en sjugradig betygskala, skulle använda sig av en målrelaterad skala istället för den relativa betygsskala som används av många andra lärosäten i Europa.

Man har alltså infört ett system för att öka jämförbarheten och använt ett verktyg som i själva verket försvårar jämförbarheten. Även om man har lika många steg i betygssystemet använder man olika verktyg för att mäta och för att tilldela. Paradoxalt nog har ett steg i riktningen mot ett mer jämförbart Europa skapat ett mindre jämförbart Sverige i och med att svenska studenter inte längre bedöms utifrån samma skalor.

Pedagogiska svårigheter

Inte nog med att det nya betygsystemet minskar den nationella jämförbarheten, det innehåller dessutom en rad pedagogiska svårigheter. Att lärare ska tillbringa en större tid med att mäta och klassificera kunskap riskerar att leda till en ökad användning av examensformer som istället för att utveckla kritiskt tänkande registrerar instrumentella faktakunskaper. Är det den typen av kunskapssyn som ska genomsyra högre utbildning?

Stockholms universitets studentkår hoppas med denna artikel belysa inte bara de negativa konsekvenserna som implementeringen av Bologna innebär, utan vill dessutom skjuta hål på myten om det numera enhetliga europeiska utbildningssystemet. Sverige har infört ett illa genomtänkt system och studenterna får nu lida av barnsjukdomarna utan att ta del av den större vinsten som förespråkarna falskt vittnat om.
2007-10-01

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se