Webbfrågan
Tror du att nanotekniken kommer att revolutionera världen?

37% 6% 55%
Antalet svar:43
Nästa nummer
Den 29 oktober 2007

Nu är Bolognaprocessen här
Foto: Montage
Bolognaprocessen drar över Europa och har nu även nått Sverige.

Foto: Ulrika Oredsson
Eva Åkesson, vice rektor vid Lunds universitet är en av Sveriges tio Bolognaexperter.

Universitetslektor Barbro Axelius och statssekreterare Peter Honeth.
Från och med i höst gäller en ny högskoleförordning där de svenska lärosätena ska anpassa sig till Bolognaprocessen för att internationalisera utbildningarna.
Det innebär en ny indelning med tre nivåer för högre utbildning, ett nytt sätt att räkna högskolepoäng och många nya masterkurser.
Bolognaprocessen. Bara ordet framkallar nog suckar hos många ute på universiteten som arbetat fram så kallade lärandemål för varenda kurs, enligt den nya högskoleförordningen som trädde i kraft 1 juli i år.

– Det här är ett pedagogiskt skifte där man sätter studentens lärande i fokus, säger Eva Åkesson, lektor i kemisk fysik vid Lunds universitet och en av Sveriges tio officiella Bolognaexperter.

Tydliga mål för alla utbildningar är ett måste för att kunna jämföra universitetsutbildningarna i hela Europa, och underlätta överflyttning mellan olika orter under studietiden,

– Nyckeln är kvalitetssäkring, säger Eva Åkesson.

Gemensamt utbildningsområde

Mycket av innehållet i Bolognaprocessen bygger på ECTS (European credit transfer system), som redan tidigare utvecklats inom det internationella Erasmusprogrammet för utbytesstudenter.

I och med höstens högskolereform anpassar sig även Sverige till de internationella normerna för att skapa ett gemensamt europeiskt område för högre utbildning, EHEA European Higher Education Area) till 2010.

Bland annat innebär det att en heltidsstudent läser 30 högskolepäng (hp) per termin, istället för 20 poäng (p) som tidigare – oavsett hur långt läsåret är.

Tre cykler

En annan förändring är att alla examina sorteras in i tre på varandra följande nivåer, eller cykler:
1) Grundnivå – högskoleexamen (två år) och kandidatexamen (tre år)
2) Avancerad nivå – magisterexamen (ett år) och masterexamen (två år)
3) Forskarnivå – licentiatexamen (två år) och doktorsexamen (fyra år)

Det har varit ett gigantiskt jobb att formulera tydliga lärandemål för alla kurser på alla nivåer – utan extra tid eller pengar.
– De flesta är positiva, men det har också funnits ett motstånd i att göra det här arbetet under hård tidspress, säger Margareta Ohné, ämnesansvarig för biologi vid Stockholms universitet, vars rektor Kåre Bremer uttalat att han vill ligga i täten med anpassningen till Bolognaprocessen.

Barbro Axelius är lektor i botanik vid Stockholms universitet och en av dem som arbetat fram lärandemål inom biologi:
– Det mest givande har varit själva processen med många intressanta och spännande diskussioner, där vi verkligen fått tänka igenom motiven för utbildningen och vad vi vill göra, säger hon.

Risk för sämre grundnivå

Samtidigt är Axelius oroad över att det kan bli mindre attraktivt för forskare att undervisa på grundnivån.
– Poängen är ju att undervisningen ska kvalitetssäkras med hjälp av forskarna. Och visst blir den avancerade nivån bättre, men grundnivån riskerar att bli sämre.

Peter Honeth, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, är medveten om att de högre nivåerna har haussats upp som mer attraktiva för de lektorer med resurser för egen forskning. Det talas redan om en statusskillnad, men han hänvisar till universitetens eget ansvar.

– Det är varje lärarosätes ansvar att hantera pengarna så bra som möjligt, det är omöjligt att detaljstyra lärarinsatserna från politiskt håll. Det staten kan göra är att utvärdera kvaliteten i utbildningssystemet, och det ska vi också göra med Bolognaförändringarna.

Forskarutbildade lärare målet

Han slår fast att all högre utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Utan bra grundutbildning får man inte studenter till master- eller doktorsexamen.

– Det generella målet är att ha forskarutbildade lärare på alla nivåer (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), helst lärare som själva forskar aktivt, säger Peter Honeth.

Men det betyder inte automatiskt att alla lektorer får egen tid för forskning i och med höstens högskolereform.
– Nej, det finns inga förutsättningar att skjuta till nya stora belopp, säger han.

För många nya masterprogram

I höst utlystes 700 masterprogram i Sverige.

– Det var alldeles för många. Det fanns inte tillräckligt många sökande, men det tar tid innan tillgång och efterfrågan matchas, säger Bolognaexperten Eva Åkesson.

Än så länge vet ingen hur examina på de olika nivåerna kommer att värderas av studenter och näringsliv på sikt. Hur attraktiv blir en treårig kandidatexamen? Och vilken tyngd får en magisterexamen jämfört med en master?


Fotnot: Läs också artiklen om det internationella sjugradiga betygsystemet.
2007-10-01

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Import av forskning.se