Webbfrågan
Tycker du att Sverige ska ha färre universitet?

84% 4% 10%
Antalet svar:105
Nästa nummer
Den 1 oktober

Han kollar hur fladdermöss kan flyga
Foto: Åsa Langefors
Fågelskådaren Anders Hedenström har börjat studera fladdermöss – för att se hur djurens flygsätt skiljer sig åt.

Källa: Anders Hedenström
Långtungad fladdermus Glossophaga soricina flyger i Lunds Universitets vindtunnel. Hastigheten är 6 m/s. Fladdermusen dricker honungsvatten som administreras genom ett smalt metallrör och man ser tungan som den använder då den dricker. (Klicka på bilden för att se filmen!)

Flygande fladdermöss uppstod cirka 50 miljoner år senare än flygande fåglar.
Naturen har löst samma problem två gånger – och på olika sätt.
I en vindtunnel i Lund har man kartlagt hur fladdermöss gör för att flyga.

I studien, som presenterades i Science i somras, har forskarna med hjälp av en laserbaserad teknik, visat på skillnader i flygmekanik mellan fladdermöss och fåglar.
– Vi är först i världen med att använda den här tekniken på både fåglar och fladdermöss, berättar Anders Hedenström, professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.

Ljumma sommarkvällar kan man hitta honom vid reningsverksdammar och skogsbryn, med en liten apparat i handen. Med den nya fladdermusdetektorn har han redan fått in tio av Sveriges arton fladdermusarter, varav majoriteten är sällsynta.

Luftvirvlarna avslöjar lyftkraften

Hedenström har länge studerat fåglars flygmekanik i den stora vindtunneln på Ekologiska institutionen vid Lunds universitet, där han och kollegorna utvecklat en metod för att visualisera och analysera de luftvirvlar som bildas runt en flygande fågels vinge.

Eftersom luftvirvlarnas rörelsemängd motsvarar lyftkraften i vingslaget, ger analyser av virvlarna information om lyftkraftens storlek, riktning och historia. För att kunna analysera virvlarna måste man se dem. Genom att låta fåglarna flyga genom vattenånga under laserbestrålning, kan man se hur dimpartiklarna förflyttas med virvlarnas luftström. Med hjälp av en höghastighetskamera som fotograferar de laserbelysta dimpartiklarna upprepade gånger med korta intervall, kan förflyttningens längd och riktning mätas.

Tittar på fladdermöss

– När vi fick fram virvelmönstret runt fågelvingen insåg jag att det skulle vara spännande att se mönstret runt en helt annan typ av vinge, säger den inbitne fågelskådaren som nu också blivit fladdermusskådare.

Via kontakter med en tysk fladdermusforskare fick Lundagruppen för två år sedan vårdnaden om tre fladdermöss av arten Palla’s långtungade fladdermus. De lever av nektar, en förutsättning för att de ska fungera i fångenskap. Nu bor de i en ombyggd flyttcontainer utanför vindtunneln, där de matas med honungsvatten kryddat med nektarkoncentrat och pollenpulver. (För att synkronisera dygnsrytmerna hos de dagaktiva forskarna med de nattaktiva fladdermössen, har natt gjorts till dag och vice versa i containern.)

Annat virvelmönster

Det visade sig att fladdermusvingarna genererade ett helt annat virvelmönster än fågelvingarna. Fågelvingarna bildar en gemensam luftvirvel, medan fladdermusvingarna bildar varsin virvel.

En fågel som flaxar upp och ner med vingarna särar på fjädrarna vid slagen uppåt så att luftströmmen kan passera mellan dessa. Det blir då inget luftmotstånd. Detta kan inte fladdermusen göra eftersom vingarna utgörs av ett hudmembran. Men fladdermusen utvecklar faktiskt lyftkraft och drivkraft framåt även när den gör ett uppslag. Vingen roterar under uppslaget 180 grader vilket skapar den nödvändiga kraften.

Enligt flygmekanisk teori borde fladdermusvingen inte kunna generera så stor lyftkraft vid låg hastighet. Det är dock en paradox som Anders Hedenströms forskargrupp nu är på spåren.

– Även om fladdermöss inte kan flyga lika fort och lika långt som fåglar är deras flygteknik mycket effektiv och energibesparande. Till exempel är fladdermössens manövreringsförmåga i luften överlägen fåglarnas, säger han.


Namn: Anders Hedenström.
Ålder: 46 år.
Yrke: Professor i teoretisk ekologi vid Lunds universitet.
Familj: Gift med Susanne Åkesson, professor i zoologisk ekologi, Lunds Universitet. Tillsammans har de dottern Astrid, 5 år.
Bor: I en gammal skånelänga i Dalby, utanför Lund.
Fritidssysselsättning: Skådar fladdermöss och fåglar, fotograferar.
2007-09-03

Du verkar inte ha den version av Adobe Flash Player som krävs!

Du kan ladda ner den här
Forskning.se